Texter som varnar för konsekvenserna av plagiat och fusk kan orsaka en viss oro, särskilt bland internationella studenter som kan känna sig utpekade. Några studier har börjat analysera internationella studenters känslor när det gäller dessa dokument (1). När internationella studenter blir anklagade för plagiat, finns det en reell risk för generalisering och diskriminering. Studien "International students’ knowledge and emotions related to academic integrity at Canadian postsecondary institutions" i tidskriften International Journal for Educational Integrity är baserad på en enkät utförd i Kanada för att beskriva internationella studenters attityder när de ställs inför dessa normativa texter och när de försöker navigera mellan de disciplinära konventionerna.
Onlineformulär om akademisk integritet
Artikelförfattarna hade svårt att hitta internationella studenter som ville uttala sig om denna situation. Det är anledningen till att de belönade studenter med olika presenter som motsvarar summan av tjugo kanadensiska dollar, vilket godkändes av en lokal etiknämnd vid Manitobas universitet och Red River högskola i Manitoba. Artikelförfattarna använde sig av olika strategier för att nå internationella studenter mellan juli och oktober 2020: sociala medier, studentföreningar, annonser, mun till mun. Onlineformuläret bestod av fem delar inom området akademisk integritet. En del av undersökningen inkluderade oberoende variabler om kön, nivå på studierna (grundnivå eller avancerad nivå) och var man hade gått sitt gymnasium. De andra delarna av enkäten innehöll frågor om akademisk integritet, kunskaper om regler och rutiner för att motverka plagiering, universitetsmiljön och slutligen om de eventuella anklagelser om plagiat och fusk som dessa studenter hade ställts inför. Enkäten innehöll påståenden som studenterna kunde svara på i en skala från ett till fem i vilken grad de höll med påståendet, för att bygga ett index för akademisk integritet. Enkäten innehöll inga fria svar eftersom syftet var att genomföra en kvantitativ undersökning snarare än att analysera berättelser. Att kunna mäta ett index för akademisk integritet ger en bild av internationella studenters inställning enligt artikelförfattarna.
Internationella studenter har koll på regler om plagiering
Elva av de sextio internationella studenter som deltog i studien (28 män, 32 kvinnor) hade engelska som modersmål, tio hade punjabi, sex hade portugisiska medan resten kategoriserades i fjorton modersmål. De flesta studenterna hade börjat postgymnasiala studier i provinsen Manitoba i Kanada; fyra femtedelar av studenterna hade inte någon grundexamen. Gällande återanvändningen av tidigare arbeten, höll 35.1 procent av studenterna inte med påståendet ”jag kan återanvända tidigare uppgifter i andra kurser om ämnet är relevant, eftersom det är mitt eget arbete” medan 40.3 procent höll med om det.
Variationen av svar kan bero på att skillnaden mellan inlämningar av samma uppsats och att självplagiat är förvirrande. Däremot höll 47.8 procent av de studenterna med om påståendet ”jag skulle anmäla annan student för att ha köpt en uppsats online”. För påståendet ”om jag måste missa en föreläsning eller om en klasskamrat måste missa en föreläsning, kan vi logga in för varandra för att säkerställa att vi inte förlorar deltagandepoäng”, var det 93.3 procent som inte höll med. Det visar att de flesta studenterna framför allt kopplade akademisk integritet till personlig integritet.
Studenterna tyckte att de fick en god introduktion om akademisk integritet i Kanada och att regelverket var tydligt; 26.7 procent av de studenterna fick information om akademisk integritet genom anslagstavlor, 55 procent genom online moduler, 51.7 procent av dem fick information från studievägledare, 10 procent från kollegor och 28.3 procent deltog i workshoppar där akademisk integritet presenterades. Studenterna som deltog i enkäten var medvetna om olika strategier för att motverka plagiering och fick hjälp av språk- och studieverkstäder (43.3 procent), referenshanteringsverktyg (55 procent) och lite från kurser (3.3 procent).
De flesta studenterna kände sig utrustade för att undvika plagiat och fusk (78 procent), speciellt studenterna på avancerad nivå som inte behövde påminnelser om hur regelverket fungerade. Det mest intressanta resultatet var att överkommunikation om plagiat kunde vara ineffektivt och sprida en känsla av skuld. Att erbjuda för många workshoppar och texter om plagiering kan i slutändan vara kontraproduktivt. De flesta studenterna tyckte att de hade bra kunskaper om akademisk integritet och att de kunde utföra sina arbeten med tillit även om artikelförfattarna inte kunde testa uppfattningen om skillnaden mellan plagiering och parafrasering. Resultatet visade att de internationella studenterna hade en mycket god förståelse av reglerna och sättet de formuleras på i Kanada.
Kommentar: Artikeln är en varningssignal för att undvika att korrelera plagiering och geografiska faktorer. Den bidrar till att nyansera forskningen som görs kring plagiering i högre utbildning. Internationella studenter i Kanada fuskar inte mer än andra och kan vara till och med hårdare när de bedömer konsekvenser av fusk och plagiat. Några internationella studenter är ändå lite osäkra gällande risken att vara misstänkta när det inte fanns någon avsikt. Majoriteten av internationella studenter har hört talas om akademisk oärlighet i sitt ursprungsland, skillnaden ligger snarare i att de kanadensiska lärosätena bjuder på en breddare repertoar av metoder och verktyg för att motverka plagiering. Samtidigt bör denna variation inte invadera högre utbildning eftersom risken är att sprida en känsla av ångest. Användningen av enkla verktyg som en handbok med koncisa regler och anordnandet av specifika workshoppar räcker för att förhindra de flesta formerna av fusk. Dessutom bör universiteten vara noga med att inte propagera en institutionell diskriminering genom att antyda att internationella studenter fuskar mer än andra. Även om artikeln lyckas nyansera myten om internationella studenter som plagierar mer än andra, innehåller metoden några brister. Artikelförfattarna jämför internationella studenters attityd med andra studenters beteende men de undersöker bara internationella studenters känslor. De har valt en kvantitativ studie utan att infoga öppna frågor och de kan missa en hel del om hur internationella studenter ser på dessa introduktioner om akademisk integritet. Formuleringen av vissa frågor är otydlig och därför finns det ett behov av att undersöka internationella studenters beteende med andra metoder, för att fånga upp intressanta och detaljrika berättelser. En fråga kvarstår — är akademisk integritet en nationell kulturfråga? Till våren (2022) kommer en ny handbok för medarbetare vid Stockholms universitet om att motverka plagiering (2). Den ges ut på både svenska och engelska och innehåller flera rekommendationer för att stödja socialisering av både internationella och nationella studenter i ämnet.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: plagiering, internationella studenter, akademisk integritet, regelverk, fusk
(2) Christine Bendixen, Annelie Gunnerstad, Christophe Premat (2022). Plagiat – hur kan det undvikas? Handbok för medarbetare vid Stockholms universitet. Handboken kommer att publiceras under VT 2022 för att ersätta den nuvarande versionen som finns på CeUL:s resurswebb för lärare.
