Många av de utbildningsprogram, som universiteten idag erbjuder, är så kallade akademiska yrkesutbildningar. I denna beskrivning ligger två – skenbart? – oförenliga uppdrag för utbildningsanordnaren, nämligen att dels förbereda studenterna för en klart definierad yrkesroll, dels förbereda dem för en forskarkarriär inom akademien. I den nyligen publicerade artikeln A seamless blend of research and professional practice: dual coupling in engineering education av Marie Magnell och Lars Geschwind i tidskriften Higher Education Research & Development utmanas dock den traditionella synen, att det skulle föreligga en motsättning mellan de akademiska och de yrkesförberedande kraven. Undersökningen visar i stället att de båda aspekterna förefaller samexistera harmoniskt och, snarare än att konkurrera, ömsesidigt befrukta varandra.
Frågan, om det över huvud taget är möjligt att förena kravet på yrkesmässig relevans med forskningsanknytning i utbildningen, har länge diskuterats. Åtskilliga författare har hävdat att det rör sig om två väsensskilda och följaktligen oförenliga verksamheter. Den förhärskande uppfattningen synes vara att förhållandet mellan vetenskaplighet och yrkesmässig relevans i utbildning utgör ett nollsummespel, där ettdera intresset alltid kommer att dominera på bekostnad av det andra. I den aktuella artikeln vill de båda författarna utmana förställningen om att vetenskapliga och professionsanknutna perspektiv representerar två oförenliga storheter.
Undersökningen, som har genomförts vid en forskningsintensiv institution vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), bygger på semistrukturerade intervjuer med sex lärare inom ingenjörsutbildningen, varav tre hade anställning som professorer, två lektorer och en forskare. Intervjuerna kompletterades med en analys av sammanlagt 18 kursplaner för sådana kurser, som under intervjuerna hade lyfts fram som exempel på hur forskning och yrkesanknytning kunde integreras på kursnivå. Merparten av dessa kurser låg på avancerad nivå, men det fanns även exempel hämtade från kurser på grundnivå.
Gemensamt för respondenterna i undersökningen var att de alla såg kraven på professionskoppling och forskningsanknytning som två sidor av samma mynt. Ingen av dem upplevde någon motsättning mellan dem, eller ansåg att de utgjorde oförenliga intressen. De såg heller inte någon risk för att det ena perspektivet skulle ta över på bekostnad av det andra, utan menade snarare att de var oupplösligen sammankopplade och, snarare än att konkurrera, ömsesidigt befruktade varandra. Genom att lyfta fram yrkesperspektivet fick studenterna exempelvis en bättre förståelse för varför ett visst ämne var viktigt. Samtidigt var mycket av den forskningen, som bedrevs vid institutionen, av tillämpande karaktär, vilket för studenterna illustrerade de nära banden mellan forskning och professionsutövning.
De intervjuade lärarna identifierade flera fördelar med att utforma kurserna så, att de yrkesmässiga respektive vetenskapliga perspektiven flätas samman inom undervisning och examination:
- det ökar studenternas motivation
- det förbättrar studenternas prestationer
- det förbereder studenterna inför yrkeslivet
En lite mer oväntad, men positiv, iakttagelse var att ett sammanflätat kursupplägg även förefaller öka sannolikheten för att studenterna fullföljer utbildningen.
Kommentar: Den presenterade undersökningen har förvisso sina begränsningar, inte minst med avseende på processen för urval av det förhållandevis begränsade antalet respondenter. Ett större och mer varierat intervjuunderlag hade sannolikt givit ett betydligt mer komplext resultat. Studiens styrka är att den ändå på ett tydligt sätt lyfter fram behovet av att ifrågasätta gamla sanningar om att en utbildning antingen är akademisk eller yrkesförberedande, men omöjligen kan vara både och. Genom en medveten kursdesign kan båda perspektiv samsas och bidra till att erbjuda studenterna en fördjupad kunskap, både utifrån ett forskningsinriktat och ett yrkesrelaterat perspektiv på ämnet.
Text: Annelie Gunnerstad, Juridiska institutionen
Studien
