Författarna till artikeln "Disposition Towards Critical Thinking and Student Engagement" i Higher Education har med hjälp av en enkät och en självskattningsskala som 836 studenter fick svara på kommit fram till att det finns ett positivt samband mellan aktivt deltagande och förutsättning för kritiskt tänkande. Baserat på tidigare forskning tog författarna upp ett antal så kallade utbildningspraktiker som anses viktiga för att främja kritiskt tänkande i den högre utbildningen: kollaborativt lärande, reflektivt lärande eller kopplingen mellan sitt eget lärande och världen utanför, interaktion mellan student och lärarkår, deltagande i forskningsprojekt, praktik och/eller utbytesstudier. I studenternas svar såg forskarna att de utbildningspraktiker som främst korrelerade med förutsättning för kritiskt tänkande var reflektivt lärande men också deltagande i forskningsprojekt, praktik eller utbytesstudier. Övriga ovan nämnda utbildningspraktiker som till exempel kollaborativt lärande visade ingen statistisk signifikans i data-analysen.
Låt oss titta lite närmare på hur artikelförfattarna gick tillväga när de undersökte kopplingen mellan aktivt deltagande och kritiskt tänkande. De bad studenter vid två spanska universitet att svara på enkäten "National Survey of Student Engagement" (NSSE), som innehåller frågor relaterade till de ovan nämnda utbildningspraktikerna, och sen lät de även studenterna utvärdera sitt kritiska tänkande genom självskattning enligt "Critical Thinking Disposition Scale" (CTDS), 1—5 där 1 betyder ”håller inte alls med” och 5 ”håller helt med” (till exempel för kritisk öppenhet — jag försöker se helheten när vi diskuterar). Studenterna som svarade på enkäten och gjorde självskattningen var andraårs- respektive fjärdeårsstudenter på tekniska och samhällsvetenskapliga universitetsprogram och all data samlades in under åren 2020-2021. Det visade sig att resultatet var detsamma oavsett årskurs.
För att ge en bakgrund till begreppet kritiskt tänkande för artikelförfattarna en intressant diskussion om vad kritiskt tänkande innebär och de faktorer som hänger ihop med att förutsättning för kritiskt tänkande hos studenterna ska etableras: den kognitiva dimensionen av kritiskt tänkande innebär förmåga att förstå ett problem och att finna en rimlig lösning på det genom analytisk färdighet och slutledningsförmåga. Ytterligare två koncept nämns som relevanta för kritiskt tänkande. För det första, kritisk öppenhet innebär att vara öppen för nya idéer och därefter göra en kritisk bedömning av dessa idéer och förändra tankemönster utifrån nya belägg. För det andra, skeptisk reflektion syftar på att lära sig av tidigare erfarenheter och kunna ifrågasätta olika argument.
Till sist tar artikelförfattarna även upp att universitetslärare ofta saknar kunskap om hur de ska främja kritiskt tänkande i lärosalen. Med avseende på resultaten i undersökningen menar de därför att reflekterande lärande kan implementeras tydligare genom att läraren ger feedback riktad till att stimulera studenten att analysera sin egen inlärningsprocess och låta studenter skriva en reflekterande dagbok kopplad till praktiska situationer. Deltagande i forskningsprojekt, göra praktik och åka på utbytesstudier kan redan på ett tidigt stadium ingå i högre utbildning, inte bara under det sista året på ett program. Deltagande i aktiviteter i multikulturella sammanhang lyfter författarna fram som önskvärt eftersom tidigare forskning visat att detta stimulerar kritiskt tänkande positivt trots att den parametern inte fanns med i enkäten.
Kommentar: Artikelns fokus på aktivt deltagande som en viktig komponent för kritiskt tänkande upplever jag som ett någorlunda nytt perspektiv. Ofta handlar artiklar om kritiskt tänkande om hur detta fungerar hos studenterna och hur man främjar kritiskt tänkande i sin undervisning. Att undersöka hur aktivt deltagande i olika utbildningspraktiker ger förutsättning till kritiskt tänkande var en viktig insikt. Jag kom att tänka på en annan utbildningspraktik som jag tror kan ha samma positiva inverkan på kritiskt tänkande och som allt fler institutioner vid Stockholms universitet deltar i: Samverkansinlärning. Den som främst utvecklar sitt kritiska tänkande är möjligen SI-ledaren men även studenterna som deltar. Det är dessutom en praktik som inte bara äger rum i slutet av utbildningen (som till exempel arbetsplatsbaserad praktik eller agera forskningsassistent) utan redan under andra terminen vilket i sin tur var en de idéer som lyftes fram i artikeln för att skapa aktivt deltagande tidigare under utbildningen. Jag saknar dock en diskussion om att det nog kan vara alla/många fler av de utbildningspraktiker som nämns i artikeln som gemensamt skapar förutsättning för kritiskt tänkande. Även om endast reflekterande lärande och deltagande i praktik och studentutbyte korrelerar med kritiskt tänkande i data-analysen kan det vara summan av många aktiviteter och praktiker som har bidragit till att skapa förutsättning för kritiskt tänkande. Man mäter ju först och främst en upplevelse hos studenterna, inte vad som faktiskt ger förutsättning för kritiskt tänkande.
Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Keywords: Kritiskt tänkande, aktivt deltagande, utbildningspraktiker, reflekterande lärande, kollaborativt lärande
