I en artikel i tidskriften European Journal of Higher Education genomfördes 2017 två undersökningar om digitala examinationer bland norska lärosäten som ingick i ett program från Norska Universitet och högskolerådet (DiKu) om bedömningen av digitala examinationer. Fyrtioåtta deltagare från elva olika norska lärosäten svarade på första enkäten under ett seminarium i maj 2017 om vad de ansåg om digitala examinationer. 140 representanter från 23 olika norska lärosäten (88 akademiker och 52 administratörer) deltog i andra enkäten som genomfördes under ett seminarium i oktober 2017 för att utvärdera digitala examinationer och föreslå alternativa system. Utifrån resultaten från båda enkäterna, finns det enligt artikelförfattarna ett stort motstånd bland akademiker och administratörer mot examinationerna, detta oavsett universitetens incitament och officiella uttalanden som uppmuntrar till användningen av digitala examinationer. Huvudförklaringen till detta menar författarna är bristen på digital kompetens bland lärarna som i och med det bromsar innovationer samt skyddar den fortsatta tillämpningen av traditionella examinationer.
När Bolognaprocessen skapades år 1999, nämndes Norge som ett exempel på ett avancerat digitaliserat högskolessystem. Enkäten som delades ut under seminariet i maj 2017 till deltagarna från de norska lärosätena, innehöll en viktig fråga om riktlinjer för digitala examinationer. De flesta akademikerna och administratörerna behärskade inte det system för digitala examinationer som användes vid deras lärosäten. Av de som svarade på enkäten tyckte 59.6 procent att frågan skulle föras vidare till cheferna. Dessutom var de osäkra på om de hade några lokala riktlinjer för digitala examinationer.
De tjugo deltagare som hade svarat att de hade riktlinjer för digitala examinationer, fick ytterligare frågor angående detta. Den mejlkorrespondens som förekom mellan artikelförfattarna och deltagarna visade att nitton av tjugo inte kunde länka till korrekta ritklinjer. De förväxlade bedömningsmatriser för digitala examinationer och andra dokument med de lokala riktlinjerna. Resultatet visade också att det vid de flesta av lärosätena i Norge brast i metoder för att hantera digitala examinationer. I Norge finns det tekniska verktyg för digitala examinationer, men det är svårt för akademiker och administratörer att implementera dessa i sina examinationer. Vidare har på varandra följande högskolereformer lett till en ökning av studentinflytande med utökade möjligheter att överklaga ett resultat. Dessa reformer har även resulterat i ett komplext kursutbud med flera delkurser samt en variation av examinationsformer (hemtentamen, digitaliserad salstentamen, skriftliga och muntliga uppgifter som görs online), vilket har minskat möjligheterna till standardisering av digitala examinationer. Rädslan för att använda digitala examinationer kan också bero på svårigheten att hantera denna komplexitet. Resultatet från seminariet som anordnades i oktober 2017 visar att de flesta deltagarna inte hade undersökt alternativa examinationer i digitala miljö.
Artikelförfattarna tar Bergens universitet som exempel (17.000 studenter) där cirka 60 procent av examinationerna sker digitalt. Bergens universitet är ett undantag från andra lärosäten, då de har konstruerat tydliga riktlinjer för digitala examinationer. För övrigt finns det en rädsla bland lärare och andra aktörer inom universitets- och högskolevärlden för risken för ökat fusk och plagiat vid en systematisk övergång till digitala examinationer. Författarna analyserar vidare kontrasten mellan hur norska universitet målas upp som digitalt framträdande lärosäten och verkligheten, där många akademiker och administratörer föredrar att använda traditionella examinationer.
Kommentar: Att implementera digitala examinationer är inte främst ett tekniskt problem, utan snarare en pedagogisk utmaning. Jag anser att det är oerhört viktigt att ha tydliga ritklinjer så att alla institutioner vid lärosätet kan erbjuda möjligheten till digitala examinationer. Det behövs en konstant dialog mellan lärare, administrationen och beslutfattare. Artikeln visar tydligt att digitalisering av examinationer skulle kunna förenkla rättningssystemet. Stockholms universitet har riktlinjer för digitala examinationer (1), det krävs dock pedagogisk utbildning för att kunna använda den möjligheten på ett tryggt och säkert sätt (2).
- Läs om digital examination vid Stockholms universitet (1)
- Se webb-TV programmet Pedagogeeks om digitala examinationer (2)
En sådan utbildning skulle hjälpa lärare att bygga en form av constructive alignment mellan undervisning, lärandemål och examinationsformer (3). Om diskussionen kring digitala examinationer stannar mellan lärarna och administrationen, missar man hur studenter skulle uppleva en sådan möjlighet. Såsom riktlinjerna för Stockholms universitet är skrivna, har studenter möjlighet att ha tillgång till gamla tentor upp till två år efter examinationen har skett (4). Om man övergår till användningen av digitala examinationer, skulle arkiveringen av examinationer underlättas och därmed finnas kvar under en längre period. Bergens universitet är ett intressant fall där tydliga riktlinjer och alternativa system för digitala examinationer finns.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
(1) Centrum för universitetslärarutbildning. (6 april 2020). Hämtad 29 april 2020 från: https://www.su.se/ceul/resurser/examinera-studenter/digital-examination
(3) Biggs, J. &C. Tang (2007). Teaching for Quality Learning at University. SRHE & Open University Press, Buckingham.
(4) Stockholms universitet, Regler för studentinflytande, Dnr SU FV-1.1.2-2860-19, 2019-12-05.
