En undersökning, av forskarna D. Sloan, H. Manns, A. Mellor och M. Jeffries i artikeln "Factors influencing student non-attendance at formal teaching sessions" publicerad i Studies in Higher Education, om vilka faktorer som påverkar studenters närvaro i undervisningen vid ett brittiskt universitet visar bland annat att incitamentet att närvara ökar om studenterna inte vet hur examinationen ser ut. Resultaten visar också att bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, studienivå och arbete vid sidan om studierna inte har någon signifikant inverkan på självrapporterad närvaro. Däremot var intresse och motivation viktiga faktorer. Bland de olika undervisningsformerna sticker traditionella föreläsningar ut som den typ som studenter ser som mest sannolikt att de uteblir ifrån. I likhet med tidigare studier belyser denna hur komplex frågan är om vilka interna och externa faktorer som påverkar studenters närvaro i undervisningen.
Uppfattningen om att studenter i allt mindre utsträckning deltar i undervisningen är vida utbredd inom det brittiska universitetsväsendet, men också internationellt. Tidigare forskning om huruvida närvaro i undervisningen har betydelse för betygen är motstridiga och studier har visat på både positiva och svagt negativa samband. Kausaliteten är dock svår att fastställa i och med att studieprestationen påverkas av andra faktorer också, som till exempel tidigare studieprestationer, mognad och kulturell bakgrund. Studenter som i hög grad deltar i undervisningen är predisponerade att klara studierna bättre, men frågan är vilken den bakomliggande orsaken är.
Undersökningen bygger på frågeformulär som samlats in från totalt 373 studenter under början av andra terminens studier i antingen geografi (56 procent) eller ekonomi och finans (44 procent). I frågeformuläret har demografiska bakgrundsfaktorer och faktorer som studenterna själva bedömer har påverkat deras närvaro samlats in liksom frågor som undersöker hur viktigt de anser att närvaron är för betyget liksom hur motiverade de anser sig vara. Undervisningen i geografi består av föreläsningar, seminarier, laborationer och fältarbete, medan undervisningen i ekonomi och finans främst består av föreläsningar, seminarier och handledning. Examinationen i geografi utgörs främst av inlämningsuppgifter under kursens gång och i ekonomi och finans av såväl inlämningsuppgifter som salstentamen.
Resultaten av undersökningen visar att studenterna självrapporterar en högre närvaro än den som institutionerna redovisar, och att de sannolikt närvarar mest vid laborationer och därefter i fallande ordning seminarier, handledning och föreläsningar. Närvaron ökar om examinationen inte är formell utan bygger på kursaktiviteter. Artikelförfattarna drar slutsatsen att många studenters motivation att delta i undervisningen påverkas av hur relevant de anser den vara för bedömningen och betygen. Andra faktorer som påverkar studenternas närvaro är sjukdom, trötthet, sociala aktiviteter, annat studiearbete (inlämningsuppgifter och omtentamen till exempel), tidsplanering och ämne samt att de uppfattar att undervisningen håller låg kvalitet. Samtidigt visar studien att flera av de traditionella uppfattningarna om orsaker till låg närvaro, till exempel att studenterna arbetar vid sidan om studierna, könstillhörighet och digitalt tillgängliggjort undervisningsmaterial inte finner något stöd. Istället är det ofta högst personliga orsaker som ligger bakom studenternas frånvaro. Artikelförfattarna menar att det inte finns ett enkelt sätt att komma till rätta med detta problem, men att det finns åtgärder som universitetet eller institutioner kan vidta för att öka närvaron. Att notera närvaron, att anpassa undervisningsstilen efter studenternas önskemål, att planera studierna så att studenten inte har inlämningsuppgifter för olika delkurser samtidigt och att anpassa schemat för att underlätta för studenter med lång väg till lärosätet och studenter med barn som ska lämnas på förskola eller skola.
Text: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
Studien
