Att ge effektiv återkoppling till studenter är en särskilt betydelsefull fråga för lärare i språk, som måste bedöma både språkfärdigheter och innehållet av en akademisk produktion. Artikelförfattarna till en studie i Journal of Second Language Writing lyfter att det finns olika lärarstilar när det handlar om återkoppling, antingen auktoritär eller inkluderande, samt olika sätt att använda kommentarer. Vissa lärare föredrar att använda symboler medan andra istället tar hänsyn till nyckelord för att uttrycka en återkoppling. Sist men inte minst, kan den tekniska aspekten spela roll eftersom lärare kan använda olika digitala verktyg (Word-annotationer, skärmbilder eller bubblor). Artikelförfattarna vill vidare veta om den digitala återkopplingen är bättre för studenten när den både är synkroniserad och asynkroniserad. Syftet är också att analysera hur lärare och studenter ser på den digitala återkopplingen (eng. e-feedback).
Omfattande studie av många återkopplingsvarianter
Artikelförfattarna har valt att blanda kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera hur deltagarna reagerade på olika typer av återkoppling. Sextiofyra studenter, som inte hade engelska som modersmål, deltog i det här autentiska experimentet. Studenterna fick lämna in tre separata uppsatser i kurserna som de hade valt. För varje uppsats hade de skickat tre tidigare versioner och fått återkoppling från lärarna. Innan slutinlämningen fick de en återkoppling i form av en chatt med läraren. Alla uppsatser som ingick i studien måste ha synkroniserade och asynkroniserade återkopplingar. Artikelförfattarna exkluderade också några uppsatser om chatten inte innehöll en riktig återkoppling till studenten. Totalt fanns det 1125 kommentarer som analyserades (900 i uppsatser och 252 i chattar).
För att göra en omfattande undersökning valde artikelförfattarna att jämföra flera typer av återkopplingssituationer. Sekvenseringen följde en formativ princip så att studenter kunde förbättra innehållet av sina uppsatser enligt kommentarerna som de fick efter varje utkast. Studien inkluderade också en jämförelse mellan studenter som hade en återkoppling i fysisk närvaro och en digital återkoppling från lärarna. Artikelförfattarna kompletterade studien med en intervju av tre lärare som hade gett återkopplingar till studenterna.
Resultatet av studien pekade på att ungefär 71,5 procent av de digitala återkopplingarna var framgångsrika med kommentarer om innehåll, struktur, ordförråd, grammatik och syntax. Det framkom att digitala återkopplingar tillämpades mer i form av kommentarer om innehåll efter varje utkast än i chattar.
Ett annat viktigt resultat var att kombinationen av synkroniserade och asynkroniserade digitala återkopplingar från lärarna (som på engelska kallas för Teacher Electronic Feedback, TEF) visade sig vara effektiv. De framgångsrika återkopplingarna gällde mer för TEF efter varje utkast. Undersökningen påpekade ändå att TEF via chatt avspeglades som ett riktigt stöd för inlärningen. Studenter kunde lägga till kommentarer och föredrog en individuell TEF eftersom den var tydligare och mindre förvirrande. Resultatet visade även att 44,1 procent av studenterna som deltog i undersökningen saknade en återkoppling i fysisk närvaro från läraren (eng. face-to-face feedback).
Lärarna som intervjuades fick reflektera över sina egna praktiker. De försökte att anpassa sig till studenternas nivå och förmågor så att kommentarerna påverkade studenternas progression. Lärarna såg till att studenterna använde chatten för att få ytterligare förklaringar efter den första asynkroniserade återkopplingen.
Artikelförfattarna jämförde de resultaten med andra typer av forskning om handskrivna kommentarer, peer e-feedback. Studieresultatet bekräftar faktumet att återkoppling påverkar innehåll, struktur (kohesion och retorisk organisation) och inte bara språkfärdigheter. Kombinationen mellan de asynkroniserade och synkroniserade återkopplingarna var den effektivaste metoden för både studenter och lärare eftersom den bidrog till en konstruktiv dialog mellan dem. Dessutom påverkades studentens motivation av den formativa bedömningen.
Kommentar: Studien visade tydligt att en medveten variation mellan asynkron och synkron TEF ökar studenternas möjligheter att tillämpa den återkoppling lärarna ger. Det första tipset är att använda digital synkroniserad återkoppling som ett sätt att motivera studenter att uppnå lärandemålen. Det andra tipset är att ha en variation av återkopplingar så att studenterna kan ifrågasätta sitt skrivande. Det tredje tipset är att designa en bra kombination av återkopplingar för att uppmuntra studenter att förbättra en metod eller vissa delar av en inlämning. Det är viktigt att studenter relaterar alla återkopplingar så att de verkligen tar nytta av den formativa bedömningen, se webbTV-programmet ”Pedagogeeks: återkoppling till studenter”, 15 februari 2016. För lärare handlar det om att inte fastna vid korrektiva detaljer för att kunna ge en tydlig återkoppling om helheten.
Däremot tar artikeln inte upp andra möjligheter att ge återkoppling till studenter. Till exempel kan en inspelad muntlig återkoppling påverka ännu mer studentens motivation särskilt om vissa studenter saknar den fysiska kontakten med läraren. En sådan funktion finns i Athena och det skulle kunna vara intressant att ha mer studier om effekter av inspelade röster. Hur kan man försäkra sig att studenter verkligen har förstått återkopplingen? Skulle det vara möjligt att be studenter att kommentera själva återkopplingen för att gå vidare? Finns det en risk att ha en inflation av återkopplingar som inte påverkar själva produktionen? En del pedagogiska utmaningar kvarstår för de som vill hitta en realistisk strategi att ge återkoppling.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: andraspråksinlärning, lärares digitala återkoppling, synkroniserad, asynkroniserad, effektiv inlärning, formativ bedömning
