Det finns en del icke-verbala komponenter som påverkar relationen mellan lärare och studenter samt själva undervisningssituationen. Ett leende, en röst eller ett sätt att stå framför studenter kan medföra annan typ av kommunikation som studenter tolkar. Det var anledningen till att artikelförfattaren valde att fokusera på det emotionella klassrummet det vill säga vad som pågår mellan lärare och studenter och som hör till socialiseringen och inlärningen. För att förstå dessa fenomen föreslår artikelförfattaren ett verktyg — Classroom Affective Relationships Inventory (CARI) — som är en inventering av känslor i klassrummet. Istället för att betrakta de icke-verbala relationerna som irrelevanta detaljer, visar artikeln att förståelsen för känslor i klassrummet aktiverar en bättre reception och bidrar till en mer engagerade undervisningsmiljö och därför bättre arbetsro.
Bred repertoar av känslor i lärmiljön
Sedan i början av 2000-talet har det funnits flera studier om känslor i undervisning som kunde kartlägga en hel repertoar baserad på rädsla, oro, ensamhet, förhoppningar, frustration, stolthet och spänning. Ett emotionellt klassrum är ett sätt att betona hur empatin kan uppmuntra studenter. Artikelförfattaren påpekar också att känslor påverkar maktrelationer i universitetsvärlden. Det är därför han har konstruerat en teoretisk modell med tre dimensioner som sedan prövas. Den första består av värme och tillhörighet där studenter och lärare kan knyta kontakt och uttrycka en vilja att samarbeta. Det är ett primärt steg i det sociala livet som kan orsaka närhet mellan studenter och lärare eller besvikelse. Den andra omfattar känslor av trygghet och förtroende där studenter och lärare kan utveckla en långsiktig relation. Studenter och lärare kan bygga en trygg inlärningszon men missförstånd kan också skapa ångest. Den tredje inkluderar maktrelationerna mellan lärare och studenter. Status orsakar en del känslor i en ojämn situation med antingen känslor av respekt/beundran eller skam/ilska. Medan de två första dimensionerna markerar hur närhet innehåller en positiv effekt om inlärning, den sista visar tydligt att lärare måste ha avstånd med sin egen status för att skapa tillit och förtroende under sina undervisningar.
Tre dimensioner i fokus vid undersökningen
Artikelförfattaren har testat de tre dimensionerna med en inventering av känslor i klassrummet (CARI). CARI innehåller ett formulär om femton frågor baserat på en skala av sju val som täcker alla de tre dimensionerna. Enkäten kompletterades vidare med fyra frågor om studenters bakgrund och sju andra frågor om kursen. De flesta studenterna som deltog i undersökningen var förstaårsstudenter. Slutstudien omfattade svar från 851 studenter. De etiska riktlinjerna för studien medgav inte att artikelförfattaren nämnde i vilka lärosäten enkäten genomfördes. Han har använt en kvantitativ metod med principalkomponent- och regressionsanalys för att testa hur respondenter har kopplat känslor till de tre dimensionerna (värme/tillhörighet; anknytning/trygghet; påstående/makt/status).
Viktigt med balans i det emotionella klassrummet
Resultatet av analysen ger stöd åt den föreslagna tredimensionella modellen samt visar att utvärderingar av det emotionella klassrummet och kursutvärderingar hade ett starkt samband. Studenterna kunde utvärdera en kurs utifrån sina relationer till läraren. Artikelförfattaren har kunnat visa att det är betydelsefullt att placera student—lärare förhållandena i de tre dimensionerna, värme/tillhörighet, anknytning/trygghet och påstående/makt/status. För läraren kan det vara lärorikt att analysera hur känslor påverkar inlärningen. En känsla som har en positiv effekt för en student, kan orsaka problem hos annan student. Det är därför viktigt att hitta en bra balansgång i det emotionella klassrummet.
Enligt resultatet av studien kan universitetsvärlden bemöta studenter på ett mer personligt sätt med hänsyn till varje individ. I detta avseende är det upp till administration och lärare att bidra till en bättre stämning. Lärare kan anstränga sig att lära känna lite mer alla studenter för att vinna deras förtroende och för att betrakta dem som partner i inlärningsprocessen. Samtidigt handlar det inte om att curla studenter, det är viktigt att förstärka deras anknytning till studier så att de känner sig som en del av gemenskapen. Författaren är också medveten om de begränsningarna som finns i studien. Variabler som genus eller etnicitet togs inte upp, vilket kan påverka tolkningen av resultatet. Studien baserades på data som samlades i västerländska universitet och behöver därför kompletteras för att se om det finns en variation av de tre dimensionerna när det gäller ämnet "känslor i klassrummet".
Kommentar: Att kunna beskriva en ”kartläggning av känslor” (eng. emotional geographies) kan ge en ny bild av förhållanden mellan lärare och studenter. Oavsett om den relationen är komplex, kan det vara nyttigt att kalibrera den så att studenter uppmuntras under inlärningsprocessen. Den emotionella aspekten har ett stort inslag av tillit, förhållanden mellan lärare och studenter beror inte på lärarens personliga egenskaper eller karisma. Samtidigt kan känslor inte hela tiden kontrolleras på rätt sätt och kan följaktligen skapa missförstånd eller konflikter. Det skulle vara nödvändigt att komplettera enkäten med kvalitativa data för att veta hur lärare reflekterar över sitt förhållande till studenter. Sedan verkar studien inte begränsas till det emotionella klassrummet eftersom den organisatoriska aspekten av universitetet kommenterades. Författaren föreslår även att ta fram ett liknande verktyg med Academic Affective Relationship Inventory för att undersöka vilka känslor som väcks inom universitetsvärlden och hur de kan bidra till att förstärka tillhörighetskänslan.
Stockholms universitet erbjuder möjligheten att reflektera över relationen mellan lärare och student under sakkunnig handledning i den högskolepedagogiska kursen Relationskompetens i undervisningen. Här har du möjlighet att testa flera metoder (kritiska vänner/auskultation av undervisning) för att se hur du kan anpassa relationen och hitta kraft för att förstärka inlärningen. Sist men inte minst har Centrum för universitetslärarutbildning definierat åtta dimensioner i det akademiska lärarskapet var av tre av dem omfattar relationen mellan lärare och student. Läraren kan tänka specifikt om sin roll som förebild och mentor, men också som examinator samt skapare av en studentcentrerad undervisning. Att lärare blir en förebild och mentor betyder bland annat att hen ska ”arbeta medvetet med värderingar, beteende och etik”. Det är kanske med den attityden som en lärare kan skapa ett emotionellt klassrum där känslor ger krydda till undervisningssituation.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: känslor, relation mellan lärare och studenter, makt, emotionellt klassrum, inspiration, förebild
