Tanken med att i förväg formulera betygskriterier, som i kvalitativa termer anger de prestationer som krävs för ett visst betyg, är att detta ska vara till gagn för studenten. Det förutsätter emellertid att studenterna förstår innebörden av de begrepp som används. Så är inte alltid fallet.
I syfte att underlätta för studenterna att knäcka koden till betygskriterierna, så att de kan användas som informationskälla och stöd vid studierna, har en grupp australiensiska universitetslärare prövat en pedagogisk femstegsmodell, där studenterna på olika sätt får vänja sig vid att aktivt arbeta med betygskriterierna parallellt med ämnesstudierna. Examinationen bestod av författandet av av en vetenskaplig rapport med flera delinlämningar och löpte över en hel termin. Resultatet visar både på en förbättrad förståelse av kriteriernas innebörd och ett mer aktivt utnyttjande av desamma bland de studenter som deltog i försöken.
Steg 1 innefattade en diskussion om svårtydda eller annars oklara begrepp, liksom om gränsdragning mellan olika betygsnivåer. Under steg 2 fick studenterna prova på att själva bedöma såväl autentiska examinationsuppgifter som examinators typsvar, representerande olika betygsnivåer. Vid steg 3 skulle studenterna göra en självständig bedömning av en kurskamrats (anonymiserade) examinationsuppgift, medan de under steg 4 sedan, med utgångspunkt i betygskriterierna, skulle genomföra en självvärdering av en egen, redan inlämnad del av den större examinationsuppgiften. Steg 5 innebar att studenten, efter kursens slut, skulle skriva en kortare självreflekterande dagbok, där bland annat förhållandet mellan den egna prestationen och betygskriterierna diskuteras.
Deltagarna var överlag positiva till den pedagogiska femstegsmodellen; de rapporterade ett ökat självförtroende och en bättre förmåga att framgent angripa nya examinationsuppgifter. De upplevda effekterna bekräftades också av att deltagarnas uppgifter successivt åsattes högre betyg vid de olika inlämningstillfällen, som inföll under studiens gång.
Den examinationsuppgift, som undersökningen har utgått ifrån, var en längre vetenskaplig rapport, men författarna menar att modellen torde gå att anpassa även till andra examinationsformer. Beroende på hur mycket lektionstid man har till sitt förfogande kan man begränsa modellen till att endast omfatta de tre första stegen. Redan därigenom lär sig studenterna att använda betygskriterierna på ett effektivt och självreglerande sätt. Ju tidigare under studiegången som studenten, med hjälp av en välstrukturerad pedagogik, lär sig att på ett effektivt sätt utnyttja betygskriterierna i studier, desto större är chansen att insikterna också resulterar i en positiv påverkan på den akademiska prestationen.
Text: Annelie Gunnerstad
