Högskolepedagogisk forskning har sedan tidigare visat att formativ bedömning är ett effektivt instrument för att förbättra studenternas lärande. Det gäller inte minst om den samtidigt kombineras med framåtsyftande återkoppling. Trots att de flesta universitetslärare är väl medvetna om detta finns det flera faktorer inom det moderna utbildningssystemet, som motverkar införandet av formativ bedömning. Stora studentgrupper är en sådan faktor. I en nyligen publicerad artikel i Assessment & Evaluation in Higher Education redovisar författarna sina erfarenheter av införa formativa element inom ramen för den summativa bedömningen på en kurs med cirka 1500 studenter. Genom att arbeta med bedömningsmatriser, exempeluppgifter och muntlig återkoppling via inspelade ljudfiler har de lyckats förena formativ och summativ bedömning, utan att spräcka de gängse tids- och budgetramarna för undervisning.
Artikeln bygger på en studie av en förstaårskurs i hälsopsykologi vid ett australiensiskt universitet. Kursen ingår i flera olika utbildningar, vilken medför att studenterna har mycket varierande förkunskaper. Studentgrupperna uppgår till runt 1500 studenter/kursomgång, av vilka merparten läser kursen i blandad lärmiljö (campus- och on-line-undervisning), medan en mindre andel läser den som en ren distanskurs. Lärarlaget omfattar 25 lärare, varav många kommer in som timlärare. Kursen arbetar utifrån samma resurstilldelning och bemanning som andra kurser. Givet de yttre ramarna bedömdes det vara ogörliga att, utöver den summativa bedömningen på kursen, införa ytterligare, formativa bedömningsmoment.
Bedömningsmallar, exempeluppgifter och audio-återkoppling
För att komma runt problemet införde man i stället en summativ examinationsform, som maximerar den formativa informationen till studenterna, men utan att öka kostnaderna eller lärarnas arbetsbelastning. Genom att i undervisningen arbeta aktivt med bedömningsmatriser, genom observationsinlärning (modelling) och genom inspelad muntlig återkoppling, lär studenterna sig att tolka förväntade studieresultat, bedömnings- och betygskriterier. Därigenom får de samtidigt också verktyg för att kunna bedöma den egna prestationen.
Examinationen bestod dels av regelbundet återkommande flervalsduggor (tio kortare och en mer omfattande, avslutande dugga), dels av en tredelad projektrapport i videoformat, vilken för varje steg kompletterades med en åtföljande skriftlig uppgift, där videorapporten sattes in i sitt teoretiska sammanhang. Inför den första delinlämningen av projektrapporten la man ut på webben ett autentiskt exempel på hur en uppgift av detta slag kunde hanteras. Det samma skedde inför följande inlämningstillfällen. Slutligen fick studenterna individuell och framåtsyftande återkoppling, i form av en inspelad ljudfil, efter vart och ett av inlämningstillfällena.
Studenter uppskattar särskilt muntlig återkoppling
Studentvärderingarna visar att exempeluppgifterna och den muntliga återkopplingen var särskilt uppskattade. Studenterna ansåg att de dels hjälpte dem att förstå vad som krävdes av dem, dels vad som behövde förbättras inför kommande inlämningar för att nå kravnivån. Det framgick också att studenterna föredrog inspelad muntlig återkoppling framför skriftlig sådan. Från lärarlagets sida upplevde man att inspelad återkoppling var mindre arbetskrävande och mer tidseffektiv än att lämna individuell, skriftlig återkoppling.
Kommentar: Studien visar att det, trots stora studentgrupper, finns sätt att implementera formativa inslag i kurser, utan att kostnaderna eller lärarnas arbetsbelastning ökar. Även om man inte har möjlighet att införa alla de tre element, som presenteras i studien – där särskilt den muntliga återkopplingen kan bli en utmaning för små lärarlag med stora studentgrupper – kan man sannolikt komma en god bit på vägen med hjälp av ett eller två av dem. Genom att hjälpa studenterna att förstå hur vi som lärare bedömer kvalitet gör vi dem bättre rustade att i framtiden själva göra en realistisk bedömning den egna prestationen och identifiera kvarstående förbättringsområden. Det utgör en sådan generisk färdighet, som kommer att vara dem till gagn såväl under de fortsatta studierna som i yrkeslivet.
Text:Annelie Gunnerstad, Juridicum
