Studier har visat en rad positiva resultat för den student som deltar i undervisningen med frågor och svar, inklusive förbättrat lärande och kritiskt tänkande. Att ge studenter möjlighet att delta under lektionen kan också skapa en känsla av en tillåtande klassrumsmiljö, där studenterna känner att läraren bryr sig om dem. Men det finns också andra studier som tyder på att denna praktik ibland kan vara kontraproduktiv. Frågor som är utanför ämnet eller för avancerade kan faktiskt förvirra för andra studenter i kursen och leda till samtal som är mindre relevanta för kursens lärandemål. Det kan också vara en delmängd av studenterna som ställer för många frågor eller dominerar klassdiskussioner. Slutligen har studier antytt att vissa studenter kan uppleva ångest om de måste delta i helklassdiskussioner. I den här studien undersökte därför författarna studenternas uppfattningar om att frivilligt ställa och svara på frågor inför alla, i stora kursgrupper. Studenterna gick på olika naturvetenskapliga kurser i högre utbildning. Författarna ställde sig frågor i studien som rör hur studenter uppfattar andras studenters frågor och svarande, samt varför de kanske inte svarar på eller ställer frågor själva.
Det som är speciellt med den här studien är att nitton studenter har varit med om att utveckla och genomföra studien. Inom ramen för en kurs har de tillsammans med lärare varit ansvariga för att utveckla forskningsfrågorna, skapa mätverktyget, analysera och tolka data och kommunicera resultaten. Studien har inneburit 50 inledande halvstrukturerade intervjuer med studenter för att börja förstå vad som påverkar deras vilja att frivilligt ställa och svara på frågor. De 50 intervjudeltagarna rekryterades från två högskolekurser i biologi vid en stor institution i USA. Utifrån intervjustudierna formulerades enkätfrågor som testades flera gånger så de gick att förstå på ett bra sätt. Därefter skickade enkäten ut till drygt 400 studenter inom de naturvetenskapliga ämnena.
Är det bra när andra studenter frivilligt ställer och svarar på frågor från läraren?
Över 90 procent av studenterna menade att de upplevde att andra studenters frivilliga frågande till läraren var till hjälp. Analysen visade också att det var vanligast att nya studenter fann tillgång i andras frågor. Den vanligaste orsaken var att de upplevde att de ibland hade samma fråga som andra studenter hade ställt. Den näst vanligaste orsaken var att studenter upplevde att andras frågor kunde hjälpa till att klargöra deras eget tänkande. De angav också att andras frågor kunde ge dem ett annat sätt att tänka på undervisningsinnehållet samt att det lättade upp föreläsningens monotoni.
När det gällde att svara på frågor rapporterade även här en stor majoritet att de upplevde det positivt när andra studenter svarade på frågor lärarna ställde. De kunde ibland få kunskap från andra studenters svar, få information förklarad på olika sätt och de kunde jämföra hur de själva hade förstått innehållet. Det var också så att om en student svarade fel, kunde de uppleva att det var ok att svara fel.
Varför ställer eller svarar de inte på frågor själva?
Nästan hälften av de studenter som studien undersökte svarade att de aldrig ställde eller svarade på frågor under den termin studien pågick. Den oftast valda orsaken som avskräckte studenter från att ställa frågor till läraren var att de kände sig oroliga när de ställde frågor (ca 72 procent). Kvinnor var mer benägna än män att ange det här skälet. Andra vanliga orsaker till att avstå från att ställa frågor var att de hade möjlighet att ställa frågor till andra studenter under lektionen, att de själva kunde slå upp svaret på frågan eller för att de inte kunde materialet tillräckligt bra. Även möjligheten att kunna fråga läraren efter föreläsningen gjorde att de kände att de kunde avstå under lektionstillfället. En tredjedel valde att avstå för att de upplevde att de skulle ta tid från den gemensamma kurstiden. Den vanligaste orsaken till att inte vilja svara på frågor var att de var oroliga för att svaret var fel. Studenterna kunde också tänka att någon annan skulle ändå svara på frågan, just ”jag” behövde alltså inte svara.
Författarna diskuterar slutligen studiens begränsningar. Studenterna som deltog hade till exempel något högre betygsgenomsnitt än medelvärdet på kursen. Enkäten byggde också på självvärdering av det egna deltagande, vilket kanske inte stämde med hur de faktiskt gjorde. En deltagande observationsstudie hade kunnat vara en fördel i relation till dessa begränsningar. En sådan kräver ju dock mycket mer resurser.
Kommentar: Att ställa frågor till studenter under en föreläsning kan vara utmanande, framför allt för den nye och oerfarne lektorn. Det kan till exempel kännas trögt att får svar från studenterna. Den här studien visar på vad som kan vara utmaningar ur studentperspektiv, när det gäller att både svara på och även ställa frågor under en föreläsning. Ett sätt att möta studenternas upplevelser i stora kurser, är till exempel att arbeta med så kallade bikupor. Studenterna får diskutera svaret på frågan två och två en stund. Beroende på fråga kan man fortsätta och låta bikuporna slås ihop till grupper om fyra för att sedan lyfta frågan till hela gruppen. Man kan också be ”bikupan” formulera frågor.
Text: Veronica Flodin, Institutionen för matematikämnets- och naturvetenskapsämnenas didaktik
Nyckelord: studentattityder, studenter inom naturvetenskaliga ämnen, studentdeltagande, collegestudenter, uppfattning
