Generiska färdigheter av typen kritiskt tänkande, tidsplanering, samarbetsförmåga och självständighet framhålls som ett viktigt resultat av högre utbildning, särskilt i diskussioner om anställningsbarhet. Samtidigt visar forskning att studenter framför allt fokuserar på att tillägna sig ämneskunskaper och lösa kursuppgifter, och inte är medvetna om att de även utvecklar generiska färdigheter som är viktiga tillgångar i ett kommande arbetsliv. Tidskriften Active Learning in Higher Education redovisar en studie av en grupp forskare från University of Warwick i Storbritannien och Monash University i Australien som visar positiva effekter av att synliggöra generiska färdigheter i kursbeskrivningar, uppgifter och scheman med hjälp av färgsatta grafiska symboler eller märken (badges). Två tredjedelar av de studenter som deltog i studien uppfattade att detta lyfte fram mervärden i deras utbildning som de tidigare inte varit medvetna om.
Studiens pedagogiska underlag är nio naturvetenskapliga programkurser för förstaårsstudenter på grundnivå (sex i Australien, tre i Storbritannien). Forskningsdesignen var uppbyggd i flera steg. Först identifierade forskargruppen (Hill et al, 2020), med stöd i litteratur, ett antal generiska färdigheter (transferable skills): anpassningsbarhet, flexibilitet, marknadsmedvetenhet, kreativitet, självständighet, initiativförmåga, räkningsskicklighet (numeracy), muntlig kommunikation, organisationsförmåga, tidsplanering, samarbete, kritiskt tänkande, problemlösning, digital kompetens/IKT-kompetens, skriftlig kommunikation. 900 studenter fick sedan besvara en enkät där de skattade i vilken grad de ansåg att kurserna de nyss genomgått hade gett dem möjligheter att förbättra dessa färdigheter. Inför nästa omgång av dessa kurser illustrerades elva olika generiska färdigheter med grafiska symboler eller märken (badges) som inplacerades i laborationshandledningar, workshop-instruktioner och/eller på de digitala kurssidorna. Efter avslutad kurs besvarade sammanlagt drygt 1300 studenter samma enkät som den första kohorten, men med några tilläggsfrågor om i vilken grad studenterna hade uppmärksammat färdighetssymbolerna och påverkats av dem i sitt lärande. I båda undersökningsomgångarna gjorde forskarna också fokusgruppintervjuer med studenter och lärare för att komplettera studien med kvalitativa data.
Analysen av enkäterna visade att de studenter som haft grafiska färdighetssymboler i sina kursmaterial i högre grad än studenterna i den första kohorten ansåg att kurserna gav dem möjlighet att träna generiska färdigheter. Framför allt gällde dessa skillnader sådana färdigheter som inte var omedelbart uppenbara för studenterna – exempelvis att grupparbeten inte bara är samarbets- och problemlösningsövningar, utan även tränar färdigheter som tidsplanering, organisationsförmåga och kreativitet. Fokusgruppintervjuerna indikerade att de grafiska symbolerna fungerade både framåtpekande och bakåtpekande: dels som anvisningar om vad studenterna kunde förvänta sig av kommande undervisningsmoment, dels som påminnelser om vilka färdigheter de hade utvecklat och hur de hade utvecklat dem. Två tredjedelar av studenterna uppgav att de grafiska färdighetssymbolerna hade hjälpt dem att förstå att undervisningen inte bara gav dem ämneskunskaper utan även viktiga färdigheter som efterfrågas i arbetslivet. Några av de intervjuade lärarna uttryckte att symbolerna hade fått dem att kommunicera tydligare om betydelsen av generiska färdigheter, och några hade även anpassat sin undervisning för att optimera studenternas möjligheter att utveckla sådana.
Hill et al drar slutsatsen att studenter på grundnivå sätter stort värde på att få generiska färdigheter, men att de behöver någon form av pedagogisk insats för att kunna se hur deras ämnesutbildning hjälper dem att utveckla olika kompetenser som förbereder dem för arbetslivet. Sådana insatser kan göras i form av samtal, reflektionsuppgifter eller, som här, med hjälp av grafiska symboler i kursmaterialet. Även denna ganska enkla insats har bevisligen god effekt. Forskarna understryker dock vikten av att färdighetssymboler förklaras tydligt och placeras in i ett pedagogiskt sammanhang, för att inte löpa risken att uppfattas som barnsliga.
Kommentar: Som universitetslärare får jag kalla kårar av tanken på färgglada grafiska symboler i mitt kursmaterial, och kommer aldrig någonsin att använda sådana. (Barnsliga var ordet, sa Bull.) Däremot håller jag med Hill et al om att det är viktigt att synliggöra generiska färdigheter mera frekvent och på ett pedagogiskt genomtänkt sätt – både för att studenter ska bli medvetna om vilka kompetenser de tillägnar sig under sin studietid, och för att betona den högre utbildningens flerdimensionella kopplingar till arbetslivet.
Text: Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier
