Frågor kring hur vi som universitetslärare skapar de bästa förutsättningarna för studenters lärande under studierna är ständigt aktuella inom undervisningen. Studenters olika lärstrategier diskuteras, och hur lärare kan uppmuntra de lärstrategier som ger bäst förutsättningar för lärande. Ur ett lärarperspektiv är High-impact educational practises (HEP), på svenska högeffektiva undervisningspraktiker, ett ramverk för att uppmuntra studenter till djupinlärningssgtrategi och i förlängningen livslångt lärande. I ett nummer av Journal of Geography in Higher Education redogörs för hur en fältkurs för geografistudenter bidrar till HEP.
Artikeln är ingen forskningsartikel, i meningen att man löser ett forskningsproblem eller besvarar forskningsfrågor utifrån insamlade data. Utan artikeln lyfter fram HEP genom en beskrivning och en analys av en kurs och hur den är upplagd. Argumentationen i artikeln utgår från att de undervisningspraktiker som genomförs under kursen i tidigare forskning har visat sig ge goda förutsättningar för bland annat djupinlärning och livslångt lärande.
Ökar engagemang, lärande och personlig utveckling
HEP kan sägas vara ett paket av olika praktiker, dvs olika sätt att genomföra undervisning och de aktiviteter som dessa sätt innebär, som man som lärare kan arbeta med under en kurs eller en utbildning. Exempel på HEP är det som kallas för förstaårsseminarier, lärandegemenskaper, skrivintensiva kurser och lärande genom erfarenheter. Det kan vara både aktiviteter inom en kurs, men också aktiviteter utanför kursen. Forskning har visat att HEP leder till goda resultat vad gäller studenters lärande och engagemang i sin utbildning, och framför allt att de leder till djupinlärning. De hjälper också studenter att överföra erfarenheter förvärvade under en utbildning till situationer och sammanhang utanför utbildningen och universitetet. Till sist finns forskning som visar att HEP leder till mer av personlig utveckling hos studenter.
Högeffektiva undervisningspraktiker i fältkurs
Artikeln handlar om HEP utifrån en specifik fältkurs inom Geografi. Fältkursen hålls årligen i en liten stad i ett högalpint område i Colorado, USA. I artikeln fokuserar man huvudsakligen på tre olika HEP. Den första är forskningsbaserade samarbetsaktiviteter. Här handlar det om att studenter lär sig att lösa problem genom ett lagarbete, där forskningsprocessen och de aktiviteter den medför utgör en metafor för lärande. Det leder till att studenterna förbättrar sin egen förståelse genom att ta del av andra studenters erfarenheter, och att studenter testar sin egen kunskapsutveckling mot andra studenters. Den andra HEP som man fokuserar på är det som kallas studentforskning. Här handlar det om att studenter lär sig att använda egna empiriska data och observationer för att besvara forskningsfrågor. Genom att studenter samarbetar med lärare leder det till ökad entusiasm och kreativitet bland studenterna samt ökade färdigheter och djupare kunskap. Den tredje HEP som man fokuserar på är lärande genom erfarenhet, som handlar om att studenterna omsätter teoretisk kunskap till en praktisk och platsbunden verklighet. Här lyfter man fram fältkurser som ett bra exempel på erfarenhetsbaserat lärande, som ger möjlighet för studenter att med egna ögon på plats i fält se ett samband mellan teori och verklighet.
Centrala element i kursen är att studenterna skriver en fältdagbok under kursen och en essä efter kursen. I fältdagboken skall reflektioner finnas kring det man erfar i fält. Essän har en form av en mindre uppsats, där en eller flera forskningsfrågor besvaras med hjälp av data och observationer som studenter gör i fält. Dessutom redovisar studenter muntligt sina arbeten på plats i fält.
Få begränsningar och många möjligheter
I artikeln utgår man från en fältkurs inom ämnet geografi. Men den här formen av kursupplägg kan överföras till andra sorts kurser, som inte nödvändigtvis innebär att man reser till mer eller mindre avlägsna platser. Erfarenhetsbaserat och forskningsbaserat lärande samt lärande genom samarbete mellan studenter kan också uppnås genom övningar inom t.ex. ett campusområde. Författarna menar att det egentligen inte finns några begräsningar när dessa HEP kan användas, utan de begräsningar som finns handlar om institutioners och lärares vilja att genomföra utbildningar genom HEP.
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
