Vill man förstärka en mentorsroll hos handledare på masternivå, ska man först och främst börja med erfarenhetsutbyten. Det menar författarna till artikeln "Articulating and developing supervisory skills through collaborative action research" publicerad i International Journal for Academic Development. Författarna ser erfarenhetsutbyten som en bas för utveckling av handledning som kan leda till kollegiala diskussioner och auskultation oavsett antal examinerade studenter på masternivå. De anser vidare att tidigare forskning på området har en tendens att fokusera på uppsatsskrivandet, utan att värdera en mentors roll i processen. Det är därför centralt att värdera mentorskap på masternivå i det akademiska lärarskapet.

Aktionsforskning med utrymme för påverkan

Författarna baserar sina slutsatser på en kartläggning av totalt tjugofem erfarna handledare från folkhälsovetenskapliga institutioner vid lärosäten som bildades efter reformen av den högre utbildningen i England. Författarna har valt en aktionsforskning så att deltagarna kunde påverka de existerande strategierna som fanns för att handleda masteruppsatser. Författarna definierade flera steg för att analysera handledningsprocessen. Den första fasen bestod av preliminära diskussioner med tjugo handledare varav tretton deltog i fokusgrupper. Under den andra fasen kunde de tretton handledarna reflektera över sina praktiker och föreslå kollaborativa aktiviteter för att förbättra handledningsprocessen. Den tredje fasen innehöll en uppföljning av tolv av dessa handledare som deltog i workshoppar under några år och som samlade material för att uppmuntra nya handledare. Sist men inte minst fanns det en utvärderingsfas där åtta nya handledare kunde testa materialet och identifiera olika dilemman i handledningen.

Fem viktiga slutsatser för bättre handledning

Resultaten kunde identifiera fem viktiga budskap för handledare på masternivå. Den första lärdomen var att förstå studenten utifrån sina förväntningar, sin motivation och sina mål. På det här sättet kan man förbereda en pragmatisk och realistisk handledning utan att skapa frustration hos studenten. Det är också möjligt att vissa studenter har pausat sina studier och arbetat eller vistats utomlands. Både handledaren och studenten kan skapa en konstruktiv länkning med hjälp av förståelsen för den tidiga erfarenheten av studenten. Den andra utmaningen för handledaren är att acceptera oförutsägbarheten av studentens framsteg. Det går tyvärr inte att planera hur och när en student kommer att behöva hjälp, särskilt om det handlar om deltidsstudenter som kanske har annat yrke eller internationella studenter. Handledaren kan dock ge tid åt studenten så att hen reflekterar över sitt sätt att arbeta och skriva sin uppsats. Uppsatsskrivandet innebär en kombination av självständighet, flexibilitet och förtroende. Det tredje budskapet var att kunna kartlägga studentens behov och förutse vissa specifika problem som kan uppstå under skrivandet. De erfarna handledarna kan hantera den här fasen med hjälp av de tidigare uppsatserna. De kan förstå när de flesta studenterna skulle behöva stöd. Den fjärde lärdomen var att framföra en konstruktiv återkoppling för att motivera studenten och ge hen förtroende. Återkoppling ska anpassas till studentens kunskap så att hen kan gå vidare och utveckla olika delar av sin uppsats. Det sista budskapet var att utveckla mentorskap hos handledare med möjligheter att reflektera över sina praktiker och själva få återkoppling. Författarna visar även att handledare brukar bygga sin praxis på sin egen erfarenhet av handledning i rollen som student. En workshop där handledare kan dela sina egna minnen av studentlivet har haft en betydelse i utvecklingen. Följaktligen kan en handledare förstärka sin syn på handledning och ha en förståelse för variationen av situationer och utmaningar som uppstår.

En verktygslåda med kollaborativa strategier

Enligt författarna är det möjligt att förbättra handledningsprocessen om handledaren förstår studentperspektivet. Kontexten påverkar sättet att handleda och handledare inser att de inte bara utvärderar slutproduktionen utan också studentens kunskapsresa. De handledare som deltog i aktionsforskning är övertygade om att en studentcentrerad praktik ger bättre resultat och uppmuntrar studenten att reflektera över sitt lärande under skrivandet. Författarna jämför resultaten med tidigare forskning och ser att studentutvärderingar kan stödja handledarna att ifrågasätta processen och prova nya strategier. Med andra ord är det centralt att kunna bryta isoleringen som handledare och studenten delar. Dessutom föreslår författarna en verktygslåda med kollaborativa strategier som workshoppar för handledare, en praktikgemenskap där handledare kan tipsa varandra eller en etablerad handledarutvecklingsram. De rekommenderar att använda aktionsforskning för att kunna identifiera behov och utmaningar som en viss institution kan ha när det gäller handledning. Den deltagande processen förstärker handledarens roll och resulterar i tydliga budskap om pedagogik för handledning.

Kommentar: Handledning kan inte begränsas till den komplexa relationen mellan handledare och studenter. Den ska integreras i kollegiala diskussioner och forum där man utnyttjar erfarenhetsutbyten. Handledning är en viktig aspekt av det akademiska lärarskapet som baseras på mentorskap, reflekterande praktiker och ett studentcentrerat perspektiv (se webbTV-programmet Pedagogeeks: De åtta dimensionerna, 25 november 2020). Tyvärr finns det få möjligheter vid Stockholms universitet där man kan kommentera handledning på masternivå eftersom de flesta workshopparna berör forskarhandledningen som är mest efterfrågad (se CeUL:s kursutbud för forskarhandledning). I vissa ämnen kan doktorander eller nydisputerade forskare vara handledare. De behöver prata och utbyta idéer med erfarna handledare. En lösning kan vara att skapa informella möten på institutionen där alla potentiella handledare kan diskutera de utmaningar som finns kring handledning. Pedagogiska luncher kan vara annan lösning för att underlätta diskussioner om handledarrollen. Dessutom kan man uppmuntra innovativa praktiker som auskultation eller aktionsforskning för att aktivera viktiga diskussioner med kollegor. Man skulle till och med kunna integrera diskussioner om masteruppsatser i forum som till exempel handledarkollegiet.

Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen 

Studien
Macfadyen, A., English, C., & Coates, M. (2020). Articulating and developing supervisory skills through collaborative action research. International Journal for Academic Development, 25(4), 324-336.

Nyckelord: aktionsforskning, handledning, masteruppsats, handledare, masterstudent