Naturvetenskapen betraktas generellt som fri från värderingar. En vanlig bild är att vetenskapen bara kan berätta hur världen är, inte hur den ska vara. Tvärtom, så anser man att naturvetenskaplig forskning inte ens påverkas av våra idéer om hur världen ska vara, av våra värderingar. Författarna till artikeln ”Science and values in undergraduate education” publicerad i tidskriften Science & Education, visar att vi har mer kunskap om hur naturvetenskap och värdeomdömen interagerar idag jämfört med tidigare. Frågan är snarare, vilka värden vi talar om och när i den vetenskapliga processen de blir påtagliga. Vad är därför viktigt att ta upp med våra studenter, så de är väl förberedda för ett arbetsliv som naturvetare? Författarna argumenterar för behovet av att involvera diskussioner om värden i naturvetarstudenters utbildning. Författarna visar med en modell de använt i en kurs i biomedicin, hur detta kan gå till. Genom att biomedicinska studenter inte är vana vid filosofiska resonemang, sker denna undervisning med hjälp av exempel och case från verkligheten.
Artikeln inleds med en utredning av olika typer av värden och på vilka sätt de kan påverka den vetenskapliga processen. Denna teoretiska utredning fungerar sedan som ett underlag för att kunna lägga upp en undervisningsmodell för studenterna. Författarna lyfter tre frågor:
A. Vilka slags värderingar kan ha/har en roll i vetenskapen?
B. Var har dessa värden en roll?
C. Vilken effekt har värdenas inblandning?
Vilka slags värderingar kan ha/har en roll i vetenskapen? Författarna gör en uppdelning av två olika typer av värderingar som kan ha en inverkan på vetenskapen. Värdeomdömen som har med kunskapsprocessen i sig att göra kallar författarna epistemiska värdeomdömen. Till exempel noggrannhet, konsistens, förklaringsvärde och öppenhet för motbevis. Andra värdeomdömen som kan påverka den vetenskapliga processen kallas för icke-epistemiska värdeomdömen. Till exempel kulturella, moraliska, ekonomiska och politiska värden och även mer personliga värden baserade på religion, intressen eller lojalitet till kollegor och sponsorer.
Var i den vetenskapliga processen kan de olika typerna av värden ha en roll? Här menar författarna att det är viktigt att skilja på olika steg i processen. De delar därför in den i tre steg:
- Val av forskningsämne och metoder
- Genomförandet av forskningen
- Tillämpning av forskningsresultat
I det första steget, val av forskningsämne och metoder, påverkar epistemiska värden till exempel när konkurrerande forskningsförslag utvärderas vid ansökning om medel, med hjälp av kriterier som förväntat förklaringsvärde. Men även icke-epistemiska värden är involverade i det första steget. När regeringar, politiker eller företag beslutar om vilka typer av forskning som ska finansieras, påverkar politiska partier och privata företag riktningen för vetenskaplig forskning. Ekonomiska överväganden och etiska begränsningar har också betydelse. Även om forskare (till exempel inom en universitetsmiljö) i princip fritt kan välja sitt eget forskningsämne, kan personliga intressen, politiska idéer eller religiösa övertygelser påverka vilka frågor de vill undersöka.
Det andra steget kan kallas vetenskapens "hjärta": det är här den faktiska vetenskapliga forskningen genomförs. Epistemiska värden i detta steg är sådana som till exempel styr hypotes eller teorikonstruktion och urval, vilken typ av bevis som ska betraktas som bevis för hypotesen under granskning eller styr hur bevismaterial erhålls, noggrannhet, skepticism osv. Men förekommer även icke-epistemiska värden här? Det är särskilt i detta steg som debatten om vetenskapens värdefrihet är som mest laddad.
I det tredje steget, tillämpas resultaten av vetenskaplig forskning i verkliga situationer. Det är ganska uppenbart, menar författarna, att det här stadiet involverar alla slags värden, också — och kanske mest av allt — icke-epistemiska. För efter det att ett vetenskapligt forskningsprojekt är avslutat kan resultaten ha en inverkan, till exempel i politiskt beslutsfattande eller i kommersiella aktiviteter för privata företag. Vetenskapliga, epistemiska, och icke-epistemiska värden kan därför sammanflätas i detta skede. Vilken effekt har värdenas inblandning? Vilka effekter de olika värdenas inblandning får på den vetenskapliga processen, har främst sin lösning i vetenskapens sociala karaktär, där resultat publiceras, diskuteras och kritiseras i forskargemenskapen. På så sätt kan de icke-epistemiska värdeomdömenas inverkan minskas eller göras mer tydlig. Till exempel etiska omdömen är viktiga att formulera, beroende på vad som beforskas och hur.
Genom att använda olika mer eller mindre historiska case från verkligheten, som innebär exempel där olika slags värdeomdömen haft en inverkan, kan studenter tillsammans med läraren få syn på detta samspel mellan vetenskap och värderingar. Dessutom kan de få syn på sina egna värderingar. Eftersom studenter från början inte är medvetna om denna interaktion, behöver de reflektera över (A) skillnaden mellan epistemiska och icke-epistemiska värdeomdömen; (B) rollen dessa värden kan ha vid val, genomförande och tillämpning av vetenskaplig forskning (steg ett, två och tre ovan); och C) vilka skilda slags effekter på vetenskapen de olika värdena kan få.
Kommentar: Naturvetenskapen handlar om att förstå vår omvärld och fokus i naturvetenskapliga utbildningar är att öka kunskapen om processer, mekanismer, strukturer, orsakssamband och så vidare i naturen. Men våra studenter utbildas också för ett arbetsliv. Författarna benar ut komplexa frågor om värdeomdömen på ett tydligt sätt och är övertygande i sin argumentation om att även dessa frågor är viktiga att lyfta i något skede av utbildningen, med våra studenter. I synnerhet för att de så kallade icke-epistemiska värdena inte (omedvetet) ska tillåtas spela en felaktig roll, men också för att synliggöra de sk epistemiska värdena som också är en del av den vetenskapliga processen.
Text: Veronica Flodin, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
