I universitetsutbildningar ingår att läsa och förstå vetenskapliga texter vilket är något många studenter frustrerat kämpar med. Redan på kandidatnivå förväntas studenterna ta sig an vetenskapliga originaltexter trots att de oftast saknar den erfarenhet och kritiska tänkande som krävs. Att förståelsen av vetenskapliga texter ökar med erfarenheten är ju inget kontroversiellt men att vi läser artiklar på olika sätt beroende på var på karriärstegen vi befinner oss är kanske inte lika självklart. I en brittisk studie i International Journal of Science Education visade forskarna att så är fallet.
I studien intervjuades 55 personer på olika karriärsnivåer inom biologi, från kandidatstudenter till verksamma forskare. Personerna ombads att bilda sig en uppfattning om innehållet i en vetenskaplig artikel medan intervjuarna observerade vad och i vilken ordning delar i artikeln lästes. Studien designades för att studera hur personerna inledningsvis läste igenom en obekant artikel. Artikeln var vald med hänsyn till personernas ämnesbakgrund, det vill säga att de hade alla en teoretisk bakgrund i ämnet.
Studien visade flera intressanta resultat, bland annat att mer erfarna läsare oftast började med att skumma igenom abstrakt för att sedan studera figurer och tabeller. Kandidatstudenterna däremot hoppade oftast från abstraktet till diskussion och slutledning. I många fall studerade kandidatstudenterna inte figurer och tabeller överhuvudtaget och om de gjorde det beskrevs dessa oftast som svår- eller obegripliga. Intressant nog var de erfarna läsarna fokuserade på resultaten presenterade i figurer och tabeller även då de ansåg att de inte var bekanta med ämnet i artikeln vilket tyder på en generell mognad i sättet att läsa en vetenskaplig text.
I studien analyserades även deltagarnas metod för att kritiskt bedöma artikelns tillförlitlighet de läst. Många av de mindre erfarna läsarna kände sig osäkra på hur de skulle bedöma den och föreslog till exempel att man kunde förlita sig på tidskriftens status/rykte. Mer erfarna läsare däremot studerade istället till exempel statistiken och hur författarnas argument matchade de data som presenterades.
Läsare som kunde betraktas som varken nybörjare eller fullfjädrade läsare, det vill säga doktorander och postdocs, visade på ett förhållningssätt till tolkning av resultat som låg mellan ytterligheterna vilket indikerar en progression snarare än en tröskel att ta sig över.
I studien visade forskarna att med ökad erfarenhet tenderar vi att gå från ett narrativfokuserat läsande till ett datafokuserat läsande, det vill säga att istället för att låta artikelförfattarna tolka resultaten åt oss vill vi själva bilda oss en uppfattning genom att tolka resultaten i till exempel tabeller och figurer. Detta kräver dock en hel del förkunskaper och erfarenhet. Artikelförfattarna menar på att bli en erfaren läsare innefattar inte endast att förstå vetenskapliga text utan att även kunna tolka figurer och statistik på ett korrekt sätt, vilket de oerfarna läsarna hade uppenbara problem med.
Artikelförfattarna ger också en handfull rekommendationer hur vi på ett tidigt stadium i utbildningen kan underlätta studenternas läs-och förståelseförmåga av vetenskapliga texter. Först och främst behöver lärare inse att studenter har mycket begränsade förkunskaper som de kan dra nytta av och de bör därför få dessa kunskaper samtidigt som de belyser vikten av att välja artiklar som matchar deras förkunskaper. För det andra bör lärare träna studenterna till ett datafokuserat läsande med tolkning av tabeller och figurer. Det bör också inom en kurs finnas upprepade tillfällen att läsa vetenskapliga texter för att öka självförtroendet hos studenterna. Författarna föreslår en modell där kandidatstudenter sammanförs med erfarna läsare för att tillsammans diskutera läsningen och tolkningen av artikeln.
Kommentar: Det intressanta med artikeln var inte att erfarenhet spelar roll i förståelsen vetenskapliga texter, vilket borde vara självklart, utan hur vi tar oss an en ny text och bedömer resultaten beroende på var vi befinner oss på karriärstegen. Uppenbart i studien var oerfarna läsares svårigheter att tolka figurer och tabeller i vetenskaplig text, vilket är något som vi lärare kanske borde uppmärksamma och lägga extra tid på i utbildningen. Då studien utfördes i Storbritannien med engelskspråkiga studenter och forskare samt att artikeln de läste var på engelska reducerade åtminstone en generell språklig barriär som våra svenska studenter måste brottas med. Därför borde skillnader mellan oerfarna och erfarna läsare i Sverige vara ännu större och våra kandidatstudenter kanske ställs inför ännu svårare utmaningar. Det är uppenbart att vi inte får ta studenternas förståelse av vetenskapliga texter för givet utan att vi på ett tidigt stadium försöker träna dem till ett mer datafokuserat läsande. En del av författarnas rekommendationer tror jag är värda att testa, till exempel att låta kandidatstudenter läsa en text tillsammans med en mer erfaren läsare, till exempel en doktorand, och då framförallt fokusera på att försöka förstå, tolka och dra slutsatser från resultat i grafer och tabeller.
Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska Institutionen
Nyckelord: Vetenskaplig kommunikation, vetenskaplig kompetens, akademisk läsning, disciplinär läskunnighet, forskningsrapporter
