Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare som arbetar med dynamiska, teknikdrivna och innovativa projekt kan stödjas på bästa sätt. Med kännedom om vad som motiverar lärare att engagera sig i pedagogisk teknik och hur de lär sig i dessa pedagogiska innovationsprojekt, kan träning och utvecklingsprogram för lärare anpassas till sådana inlärningssätt som lärarna själva föredrar.
De elva lärare som deltog i undersökningen är verksamma inom ingenjörsvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och företagsekonomi. Fyra av dem har avlagt doktorsexamen, hälften har en magisterexamen och en har en kandidatexamen. Sex av lärarna är knutna till forskningsorienterade universitet och fem är verksamma vid universitet med yrkesutbildningar. Av de elva lärarna, i åldrarna mellan 30 och 60 år, är tre kvinnor och åtta män. Samtliga har minst fem års erfarenhet av undervisning inom högre utbildning.
Genom den kvalitativa analysen av intervjuerna kunde tre olika inlärningsvägar bland de elva lärarna urskiljas. En del av lärarna föredrar att utveckla relevant kompetens genom att steg för steg införliva den i den dagliga undervisningsverksamheten. En annan grupp föredrar att lära sig genom att medvetet experimentera med nya verktyg och undervisningsaktiviteter. En tredje grupp föredrar att lära sig genom reflektion över sin egen undervisning och över andras undervisningsverksamhet.
I undersökningen används djupgående semistrukturerade intervjuer i syfte att identifiera lärarnas självupplevda individuella inlärningsvägar och motivation liksom deras uppfattningar om undervisning och lärande genom ny teknologi. Lärarna i alla tre grupperna beskriver att deras lärande äger rum i sociala sammanhang, tillsammans med kollegor, studenter och annan stödpersonal, såsom it-ansvariga och pedagogiska utvecklare. Kollegor ses som den viktigaste resursen för de flesta deltagarna. Dessa inlärningsvägar relateras i undersökningen till lärarnas upplevda motivation och uppfattning om undervisning, vilket artikelförfattarna menar kan påverka deras tillvägagångssätt för att lära sig ny teknik.
Lärarna var vid tidpunkten för undersökningen frivilligt involverade i olika pedagogiska teknikprojekt och artikelförfattarna är därför försiktiga med att generalisera resultaten till situationer där lärare måste införa ny teknik i undervisningen genom direktiv uppifrån.
Pedagogiska utvecklare får genom denna undersökning kunskap om hur de på ett effektivt sätt kan stödja universitetslärare att införa pedagogisk teknik i sin undervisning. De slutsatser som artikelförfattarna drar av studien är för det första att pedagogiska utvecklare bör vara medvetna om mångfalden av inlärningspreferenser bland lärare och deras olika inlärningsbehov. För det andra konkluderar de att formella inlärningsaktiviteter, såsom utbildning, workshops och praktiska handböcker inte är det sätt som de flesta lärare föredrar att lära sig ny teknik för undervisning. Istället menar de att pedagogiska utvecklare kan fungera som ett stöd för lärare genom att skapa samarbetsgrupper för att utveckla lärandeaktiviteter kopplade till den nya tekniken som ger utrymme för samtidig rådgivning och återkoppling.
Text av: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
Studien
