Artificiell intelligens i högre utbildning
Användandet av artificiell intelligens (AI) har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren även inom högre utbildning. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften International Journal of Educational Technology in Higher Education redovisar en grupp forskare från Faculty of Education and Social Sciences, University of Oldenburg, Tyskland, resultatet av en genomgång av artiklar i ämnet publicerade mellan åren 2007 och 2018.
Artikelförfattarna citerar flera prognoser som förutspår en ökning inom högskolepedagogiken. AI in Education (AIEd) har varit föremål för forskning i omkring 30 år; år 1997 grundades the International AIEd Society som bland annat ger ut tidskriften International Journal of Artificial Intelligence in Education. Men på det hela taget har forskningen kring hur tillämpning av AI kan hjälpa och stödja studenters lärande bara börjat. Att använda AI i högre utbildning innebär nya etiska utmaningar och risker: Kommer AI att ersätta delar av den utbildande personalen, kommer lärare att ersättas med robotar? AI kan användas för att utvärdera utbildningar och utbildningsresultat men detta kräver tillgång till stora datamängder med privat och personlig information. Som svar på dessa frågor har en del länder, däribland Storbritannien, etablerat institut som specifikt övervakar etiska frågor rörande AIEd.
Vill ge översikt av aktuell forskning
Syftet med artikeln är att ge en översikt över aktuell forskning om tillämpningar av AI i högre utbildning. Författarna sätter upp tre frågeställningar:
- Hur har vetenskapliga publikationer om AI i högre utbildning förändrats över tid, i vilka tidskrifter har de publicerats, från vilka delar av världen kommer artikelförfattarna och vilka är författarnas ämnestillhörighet?
- Hur föreställer man sig AI i utbildningen och vilken typ av etiska konsekvenser, utmaningar och risker beaktas?
- På vilka sätt tillämpas AI-applikationer i högre utbildning?
I en första sökning hittades 2656 publikationer från perioden 2007—2018, men efter en sållning utifrån redovisade kriterier återstod 146 artiklar för den slutliga syntesen. Artiklarna kodades och de erhållna data analyserades statistiskt.
Publicerade artiklar om ämnet ökar
Resultatet visar en relativt stadig ökning av antalet publicerade artiklar i ämnet över tid. Artiklarna är publicerade i 104 olika tidskrifter, med flest artiklar i International Journal of Artificial Intelligence in Education (n = 11), följd av Computers & Education (n = 8), och International Journal of Emerging Technologies in Learning (n = 5). Försteförfattarna kommer sammantaget från 38 olika länder men hela 50 procent av artiklarna kommer från USA, Kina, Taiwan och Turkiet, där USA ensamt bidrar med 29 procent. De flest AIEd-artiklarna har försteförfattare med datavetenskap och naturvetenskap, teknik och matematik (STEM) som ämnestillhörighet. Endast 13 (8,9 procent) artiklar hade en försteförfattare med utbildning som ämnestillhörighet. Den avgjort största andelen artiklar använde kvantitativa metoder (73 procent), några var teoretiska eller deskriptiva (21 procent) och bara en (0,7 procent) tillämpade en kvalitativ metod.
Fyra huvudområden för AIEd
Artikelförfattarna identifierar fyra huvudområden för tillämpningar av AIEd i det undersökta materialet: Det vanligaste området kallar de ”profilering och förutsägelse” och inbegriper tillämpningar rörande exempelvis antagningsbeslut, kursplanering, genomströmning och förväntad akademisk prestation. Den näst vanligaste kallar de ”utvärdering och bedömning” och inbegriper sådant som automatiserad betygsättning, återkoppling, och kursutvärdering. Tredje vanligaste området benämner de ”intelligenta handledningssystem” och handlar bland annat om system som undervisar kursinnehåll, diagnostiserar styrkor, sköter om läromedel, och underlättar samarbeten. Det fjärde benämner de ”anpassningsbara system och personalisering”, vilket inbegriper personlig tillpassning av kursinnehåll, och stöd till lärare och lärande design. För vart och ett av dessa områden går de igenom de artiklar de knutit till vart och ett av områdena.
Kritiska aspekter inför framtiden
Lite skrämmande är artikelförfattarnas konstaterande om den nästan totala bristen på kritisk reflektion i artiklarna och den svaga kopplingen till teoretiska pedagogiska perspektiv. Artikelförfattarna trycker på behovet av att ytterligare reda ut de etiska och pedagogiska aspekterna av tillämpningen av AIEd i högre utbildning. De framhäver vikten av att betona att utbildningstekniken inte bara handlar om teknik, det är de pedagogiska, etiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensionerna av AIEd som borde lyftas fram mest. Då det helt klart finns utrymme för pedagogisk utveckling hoppas artikelförfattarna en breddning av ämnestillhörighet fram över. För de förutspår en ökning av tillämningarna av AIEd de närmaste 20 åren, och ser också potentiella fördelar, dels i att underlätta arbetet för institutioner med stora studentkullar, dels i att skapa differentiering av såväl pedagogik som organisation med en undervisning som kan bli mer tillpassad till enskilda studenters särskilda behov. En förhoppning är att AIEd ska kunna underlätta för lärare (slippa tidskrävande tentarättning till exempel) så att de ägna sig åt det AIEd inte kan ge; empatisk undervisning människor emellan.
Kommentar: Det här är en i mitt tycke spännande och väldigt ingående artikel om något viktigt som är på gång. Artikelförfattarna faller inte i fällan att framstå som teknikmotståndare som bara säger nej till allt nytt reflexmässigt, de är heller inte oförbehållsamt accepterande, utan ger en rätt sansad bild. En viktig aspekt hos artikeln är påpekandet om den i mångt och mycket rådande tekniska styrningen av utvecklingen och behovet av ökade pedagogiska, etiska, och sociala hänsynstaganden. AIEd är en ganska liten del av AI i stort och följer vad som händer där. AI är ett område i ett starkt etableringsskede som innovation betraktat. Det är nu det bestäms till vad och hur det ska användas; väl etablerat blir sådant mycket svårare att ändra på. Och för att citera artikelns undertitel: where are the educators?
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
