En undersökning av danska studenters val av lärstrategier visar att det inte finns något signifikant samband mellan betyg och djupinlärningsstrategin, vilket också stämmer med viss tidigare forskning. Däremot visar resultaten på ett signifikant positivt samband mellan studieresultat och lärstrategin organised effort, vilket är en nyare benämning för strategisk lärstrategi och innebär att studenten har en kombination av fokus på högt betyg, välorganiserad studieteknik och medvetenhet om bedömningsgrunder. Dessutom visar resultaten på ett signifikant negativt samband mellan betyg och ytinlärningsstrategin, vilket också varierar beroende på studieprogram.
Att ett positivt samband mellan betyg och djupinlärningsstrategin saknas ger artikelförfattarna flera tänkbara förklaringar till. Det kan bero på att de examinationsformer som ligger till grund för betygssättningen och därmed definierar studieresultaten inte mäter den typ av kunskap som studenter med djupinlärningsstrategi uppnår. Det kan också bero på att examinationssituationen som sådan, med tidspress och betygsstress, begränsar studentens förmåga att visa sin djupa förståelse för ämnet.
Hermann, McCune & Bager-Elsborg har med denna studie lyckats visa att den lokala studiemiljöns normer och undervisningspraktik i viss mån kan påverka studenternas val av lärstrategi, och föreslår framtida studier där flera olika metoder används för att få en klarare bild av hur sambandet ser ut, till exempel intervjuer och observationer. De menar att om betygssystemet inte främjar valet av djupinlärningsstrategi hos studenterna och därmed inte utvecklar deras kritiska tänkande så kommer de inte att vara rustade för de komplexa utmaningar som framtiden kommer att ställa dem inför.
Artikelförfattarna bygger vidare på den forskning om studenters lärstrategier som Marton & Säljö (1976, 1997) initierade, vilken bland annat resulterade i distinktionen mellan två olika lärstrategier, ytinlärning respektive djupinlärning. Dessa lärstrategiers betydelse har därefter bekräftats i såväl kvalitativa som kvantitativa studier i olika länder, och en tredje lärstrategi kom senare att identifieras, strategisk lärstrategi (idag ofta benämnd organised effort). Tidigare forskning om dessa lärstrategiers inverkan på studieresultat har visat på ett svagt negativt samband mellan ytinlärning och betyg och ett svagt positivt samband mellan djupinlärning och betyg, men forskningen är inte entydig.
Hermann, McCune & Bager-Elsborg har i sin studie använt sig av ett frågeformulär som 4 377 studenter av totalt 12 721 besvarade. (Information om studenternas betyg, könstillhörighet och ålder samlades dessutom in.) Studenterna studerade heltid på sju olika institutioner vid en stor samhällsvetenskaplig fakultet på ett universitet i Danmark. Av de program de studerade på låg 18 på grundnivå och 23 på avancerad nivå. Ett syfte med att inhämta svar från studenter på olika institutioner och program var att se om den lokala studiemiljöns normer och undervisningspraktik bidrar till vilken lärstrategi studenterna väljer och hur det i så fall kan kopplas till studieresultat.
Kommentar: Det intressanta med denna undersökning är att den visar att den lokala studiemiljöns normer och undervisningspraktik i förlängningen kan ha en direkt inverkan på studenternas val av lärstrategier. På institutionsnivå kan det därför vara intressant att undersöka vilka lärstrategier de egna studenterna använder sig av för att se hur den pedagogiska verksamheten (undervisning, examinationsformer och betygskriterier med mera) kan behöva utvecklas.
Text: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
