Förutom att universitetsutbildningar ska leda till inhämtande av faktakunskaper anges även i högskolelagen (Högskolelagen 1992, 1 kap, 8§) att en del generiska färdigheter som till exempel kritiskt tänkande ska utvecklas. Att kunna göra kritiska bedömningar är ett ofta förekommande betygskriterium i våra kursplaner. Generiska kompetenser efterfrågas också i allt större utsträckning av arbetsmarknaden. Arbetsgivare använder dock i allt högre grad egna bedömningsmetoder eftersom examina från högre utbildningar inte nödvändigtvis speglar dessa färdigheter.
I senaste numret av European Journal of Education presenterar en internationell forskargrupp en studie som fokuserar på just studenters utveckling av generiska färdigheter under utbildningen. Enligt författarna lägger högskolor och universitet runt om i världen alltmer fokus på att utveckla dessa kompetenser genom att till exempel frångå traditionell katederundervisning till förmån för undervisning med aktiv inlärning, problemlösning och fallstudier. Vad gäller bedömning av dessa färdigheter, däremot, finns enligt författarna fortfarande mycket att göra.
I artikeln presenteras en storskalig internationell undersökning som pågick under sex år. Forskarna använde sig av ett utökat så kallat "Collegiate Learning Assessment test (CLA+)" där studenter bland annat får föreslå en lösning på en verklig situation, argumentera för ett givet påstående samt kritisera ett felaktigt argument. Det utökade testet hade kompletterats med ett set frågor som var specifikt avsedda att bedöma kognitiva färdigheter av högre ordning. Testet gjordes av 120 000 studenter i sex länder (Italien, Finland, Storbritannien, USA, Mexico och Chile). I studien var studenterna anonyma men fick uppge om deras första språk var det samma som i instruktionerna till testet, deras kön samt föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa parametrar korrelerades sedan med testresultaten.
Resultaten visade något överraskande att studenterna inte alls utvecklade de färdigheter som testades i den utsträckning som kanske vore förväntat. Genomsnittligt fick studenterna högre poäng på testet efter examen än vid start men ökningen var betydligt mindre än vad forskarna hade trott. Det var dessutom skillnader mellan olika utbildningsområden. På agrikulturella och handels-utbildningar till exempel, hade studenterna betydligt lägre ingångspoäng än på andra utbildningar och visade inte heller på någon utveckling under utbildningen.
Studenternas första språk hade en liten men signifikant betydelse vid testet vid starten men inte vid slutet av utbildningen. Studenternas kön visade ingen signifikant skillnad. Föräldrarnas utbildningsnivå, däremot verkade spela en större roll för testresultaten, högre utbildningsnivå hos föräldrarna medförde bättre testresultat både vid start och efter examen. Det var svårt att dra någon slutsats om skillnader mellan länder i undersökningen då en massiv övervikt av testerna gjordes på utbildningar i USA.
Författarna menar att metoden som användes gör det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt mäta generiska färdigheter i ett tvärkulturellt sammanhang. Dessa tester skulle då kunna säga mer om utbildningarnas kvalitet än att förlita sig på internationella rankningar av högskolorna.
Sammanfattningsvis anser författarna att den marginella utveckling av generiska färdigheter som sker under utbildningstiden inte är tillräcklig för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden och att universiteten måste lägga mer vikt vid att träna studenterna i till exempel kritiskt tänkande.
Kommentar: Artikeln visade lite överraskande hur lite egentligen studenternas generiska färdigheter utvecklas under högskoleutbildningen. Även om det övas i kritiskt tänkande verkar studenterna faktiskt inte bli så mycket bättre. Kan det vara som Leo Berglund skriver i sin nyligen publicerade avhandling (Kritiskt tänkande som utbildningsmål, 2021) att kritiskt tänkande på universitetet i själva verket är en paradox, då — ”studenter självständigt ska ifrågasätta saker, samtidigt som målet ska förverkligas genom utbildningens institutionaliserade regler, kontrollinstrument och föreställningar. När ett allmängiltigt kritiskt tänkande betraktas som ett bestämt utbildningsmål uppstår, med andra ord, problemet att studenter ska styras till att inte låta sig styras”.
Artikeln visade trots allt att en mindre men dock signifikant förbättring av studenternas kritiska tänkande faktiskt skedde under utbildningen, om än med en betydande skillnad mellan ämnesdiciplinerna. Studien följde tyvärr inte individuell utveckling av de generiska färdigheterna då testen var anonyma. Det finns då förstås en risk att de studenter som presterade mindre bra vid ingången inte fullföljt sin utbildning, och vi vet ju att många studenter hoppar av sin utbildning. Om så, kan det ju faktiskt betyda generiska färdigheter inte alls utvecklas under studietiden om den förbättring som visade sig i studien bygger på att en större andel studenter med hög nivå av kritiskt tänkande var de som faktiskt fullföljde utbildningen.
Det är som visats i många studier svårt att definiera kritiskt tänkande och även att bedöma det. Då studien behandlade detta som en generisk färdighet kan det ju faktiskt vara så att kritiskt tänkande utvecklas som en ämnesanknuten färdighet, vilket några andra artiklar i detta nummer av AHF antyder.
Hur står det då till på våra svenska universitet? Kan vi garantera att högskolelagen efterföljs och att vi ger våra studenter en adekvat utbildning i till exempel kritiskt tänkande?
Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska Institutionen
Nyckelord: kritiskt tänkande, generiska färdigheter, högre utbildning, internationell utvärdering, undersökningar
