Finns det någon koppling mellan kön och nomineringar till priser som årets lärare? Hur villiga är exempelvis manliga studenter att nominera kvinnliga universitetslärare till lärarpriser? I vilken utsträckning nominerar kvinnliga studenter manliga universitetslärare till dylika priser? Och vilka akademiska och pedagogiska förmågor förknippas med manliga respektive kvinnliga universitetslärare när studenter motiverar varför en viss lärare bör få ett pedagogiskt pris? Just dessa frågor stod i fokus i en nypublicerad studie.
Ytterst kort kan sägas att studien utgick från totalt 418 nomineringar under två läsår vid ett mellanstort statligt universitet i England. Av studien framgår att på universitetet fanns en förhållandevis jämn balans mellan kvinnliga och manliga universitetslärare under dessa två år. Förenklat kan den aktuella studien sägas ha tittat närmare på två saker: dels om det finns en könsaspekt vad gäller studenternas nomineringar av manliga respektive kvinnliga universitetslärare, dels om det finns några särskilda akademiska-pedagogiska drag för manliga respektive kvinnliga universitetslärare som lyfts fram i studenternas motiveringar.
Om man börjar med den första frågan så är resultaten tydliga. Artikelförfattarna identifierar att det finns en könsaspekt insprängd gällande i vilken grad som studenterna nominerar lärare av olika kön. Generellt kan sägas att det fanns en viss överrepresentation när det gäller att nominera det egna könet, det vill säga kvinnliga studenter som nominerar kvinnliga universitetslärare och motsvarande gäller för män. Men när det gällde att nominera det motsatta könet fanns det en tydlig skillnad. Manliga studenter är mer obenägna att nominera kvinnliga universitetslärare än vad kvinnliga studenter är att nominera manliga universitetslärare. Artikelförfattarna drar därför slutsatsen att manliga studenter är oproportionerligt obenägna att se sina kvinnliga universitetslärare som excellenta. De menar att manliga studenter helt enkelt ställer högre krav på kvinnliga universitetslärare när det gäller förmågan att vara excellenta pedagoger.
Förutom att undersöka om det fanns någon koppling mellan studenternas kön och vilka de nominerade, så undersöktes också hur studenterna motiverade sina nomineringar. Artikelförfattarna kunde identifiera olika återkommande teman, i vilka de olika nomineringarna kunde insorteras. Vilka könsmönster – om några – hittades i studien? I motiveringar som handlar om att vara tillgänglig och stöttande, förefaller dessa omdömen vara överrepresenterade bland kvinnliga studenter som nominerar lärare av samma kön och kraftigt underrepresenterade bland manliga studenter som motiverar manliga lärare. Artikelförfattarnas slutsats är därför att kvinnliga universitetslärare redan från början i högre grad förväntas vara tillgängliga och stöttande än män, vilket betyder att de måste överträffa de redan höga förväntningarna för att få nomineringar baserat på just dessa värdeomdömen.
När det gäller omdömen som tog sikte på att läraren var inspirerande och passionerad så fanns en överrepresentation bland kvinnliga studenter som nominerade kvinnliga lärare. Artikelförfattarna kommenterar att resultatet var oväntat, eftersom dessa omdömen vanligen är förknippade med en stereotypisk manlig universitetslärare. Möjligen kan det bero på att kvinnliga studenter såg att dessa egenskaper också var framträdande hos kvinnliga lärare i samma (eller högre) utsträckning som hos sina manliga kollegor.
I viss utsträckning fann studien också att manliga universitetslärare i högre grad förknippades med att vara engagerade och att använda en skickligare undervisningsteknik (eng. teaching techniques, generic). En förklaring kan enligt artikelförfattarna vara att sådana akademiska egenskaper i regel betraktas som manliga egenskaper och att det därför inte är förvånande att det finns en viss manlig fördel avseende dessa omdömen.
Vilka är då de generella slutsatserna som följer av studien? Ja helt klart att det finns en könsaspekt i nomineringarna av lärarpriset – till kvinnliga universitetslärares nackdel. Studien visar att manliga studenter har särskilt svårt att uppskatta kvinnliga universitetslärare som excellenta. (Kvinnliga studenter förefaller bedöma och uppskatta både manliga och kvinnliga lärare som excellenta.) Artikelförfattarna menar att detta resultat dels följer av allmänna samhällsnormer (kvinnor värderas utifrån manliga normer), dels följer av vilka akademiska egenskaper som stereotypiskt brukar tillskrivas de olika könen. Det betyder alltså att excellenta lärare ska passa in en sorts mall, där det inte är givet att kvinnor passar in – såvida de inte kraftigt överpresterar (i jämförelse med sina manliga kollegor).
Kommentar: Den aktuella studien är intressant. Genom att den undersöker om det finns en könsaspekt när studenter nominerar och motiverar varför en viss universitetslärare ska få ett pedagogiskt pris, avslöjar den egentligen mycket mer än så. Studien bekräftar egentligen de stereotyper om kön som finns både i samhället i stort och i akademin. Kvinnor förefaller endast ha en möjlighet att nomineras till pedagogiska priser om de anammar typiska manliga egenskaper (vilka de nu är) samtidigt som de överpresterar.
Men om man ser till det mer konkreta om lärarpriser, så finns vissa sätt att försöka komma tillrätta med de stereotyper om kön som finns bland studenter när de nominerar personer till sådana priser. Flera sätt finns vid svenska universitet. Vid Örebro universitet utses exempelvis årligen en kvinna och en man till årets lärare. Vid Stockholms universitet kan bland annat studenter nominera personer till årets lärare och under nomineringstiden tas en kortlista fram med 10 lärare. I det skedet tas alla referenser till lärarens namn, kön och institution bort. Man kan möjligen fundera över om denna anonymisering spelar någon roll utifrån ett könsperspektiv: studenterna förefaller gynna manliga egenskaper (oavsett om de framträder hos män eller kvinnor).
Något ska också sägas om studien. Det förefaller så att studenter och lärare av artikelförfattarna har avkodats som antingen man eller kvinna när de gått igenom nomineringarna. Det är en brist i studien, eftersom denna avkodning utesluter andra alternativ avseende könsidentiteten. Vidare väcker också studiens resultat frågor om i vilken utsträckning som andra grupper (hbtqia+, utlandsfödda, funktionsvarierade och så vidare) missgynnas vid den här typen av pedagogiska priser. Det vore därför intressant med en studie som på bredare font kartlade i vilken utsträckning som också andra grupper missgynnas vid nomineringar av pedagogiska priser vid olika lärosäten.
Text: Dennis Martinsson, Juridiska institutionen
Nyckelord: excellent undervisning, genus, kön, studenters utvärderingar av undervisning
