I den kvalitativa forskning som presenteras i artikeln "Theorising language learning experience in LOTE motivation with PERMA: A positive psychology perspective" i System har åtta internationella studenter deltagit där både skrivna texter samlats in och intervjuer utförts. Studenterna kommer från olika länder i världen och de har studerat över sex månader vid ett kinesiskt universitet. För att undersöka hur dessa studenter finner motivation i lärmiljön för att lära sig kinesiska används PERMA-modellen – som är en allmän teori om motivation och vars fem koncept i sin tur understödjer det som kallas positiv psykologi: Positiva känslor, aktivt deltagande, positiva relationer, meningsfullhet och prestation. Tanken är att man kan förbättra dessa fem aspekter så att studenternas motivation och välbefinnande ökar. Härmed kombinerar forskarna en psykologisk modell med en modell för motivation för att undersöka och i förlängning understödja motivation hos andra- och främmandespråks-studenter vilket är ett förhållandevis nytt grepp.
Artikelförfattarna använder sig av de fem koncepten för att analysera studenternas egna texter och de intervjuer som utfördes med var och en. Skrivuppgiften som studenterna lämnade in fungerade som utgångspunkt för intervjun. I uppgiften skulle de skriva om en kritisk situation som inträffat i deras inlärning av kinesiska. Den skriftliga uppgiften inleds därför med negativa känslor när studenterna stötte på hinder vid språkinlärningen vilket inledningsvis ledde till självtvivel. I slutändan mynnade de negativa känslorna hos studenterna ut i positiva känslor över att ha tagit sig förbi ett hinder. En student uttryckte till exempel "Jag började älska detta svåra språk när jag insåg att man kan se det som en konstform. De kinesiska tecknen och att tala är mer som att sjunga" (min översättning).
Aktivt deltagande i undervisningen och aktiviteter utanför klassrummet var också viktigt för studenternas inlärning. Egna strategier för att lära sig svår grammatik ledde till motivation och inre tillfredsställelse, till exempel att använda rapp som minnesmetod för att lära sig en viss grammatisk regel. Att delta i aktiviteter som är kopplade till egna intressen, som att titta på kinesiska Kung fu-filmer för att sedan lära sig mer om filosofin bakom Kung fu, upplevdes också som positivt. Dessutom började denna student att överhuvudtaget uppmärksamma olika kinesiska kulturella fenomen.
Postiva relationer som en del av motivationen handlar om; lärare-student, student-student, student-förstaspråkstalare. Lärarens stöd och uppmuntran var viktigt för motivationen och att den ibland dessutom var individanpassad. Informellt lärande ägde rum utanför klassrummet i form av samtal med förstaspråkstalare där studenterna bland annat hjälpte varandra med sina respektive första språk.
Meningfullhet i att lära sig kinesiska för att det ger framtida fördelar hade betydelse för studenternas motivation. Det visade sig att motivationen i det här fallet framför allt gick att koppla till ett individuellt perspektiv, till exempel för att kunna studera vidare på masternivå eller att starta ett företag i Kina. Allmänt handlar det om att se sig själv som en framtida språkbrukare med många interkulturella kontakter.
Prestation i betydelsen att göra framsteg under inlärningen och nå uppsatta mål har förstås stor effekt på motivationen. Att känna tillfredsställelse med sin insats skapar en positiv loop och en lust att bli ännu bättre. Om en student arbetade hårt för att bemästra kinesiskt uttal och sedan upplevde att hen blev förstådd i samtal med förstaspråkstalare gav det motivation att utvecklas ännu mer och höja språknivån ytterligare.
Trots att artikeln har positiv psykologi som utgångspunkt visade undersökningen att både de negativa och positiva känslorna kan öka motivation. De negativa känslorna kan ha en betydelsefull effekt på studentens beteende så att hen gör förändringar och anpassningar i sin egen lärmiljö.
Kommentar: De moderna språken vid universitetet tampas med stora avhopp från kurserna — det vi kallar låg genomströmning. Här kan motivationsforskning hjälpa oss att förstå vad vi kan fokusera på i våra lärmiljöer. För att skapa aktivt deltagande är universitetets språkcaféer i Språkstudion utmärkta. Vi kan också hjälpa våra studenter genom att tipsa om intressanta poddar, teveserier, musik med mera på de språk vi utbildar i för att koppla språkinlärningen till studentens egna, individuella intressen. Att bygga relationer både i och utanför lärosalen kan vi stimulera med tandemprojekt där man samarbetar med universitet i utlandet och parar ihop två studenter där båda studerar varandras förstaspråk. Med tanke på alla digitala möjligheter kan de mötas virtuellt via Zoom. Det som ger meningsfullhet är starkt individuellt och här skulle vi kunna satsa lite extra på studievägledning och information om vad våra studenter kan göra med sina språkstudier, och hur de kan komplettera med andra utbildningar i till exempel juridik och ekonomi.
Det som saknas i artikeln är en ingående analys av skillnaden i motivation mellan studenter som läser engelska och LOTE-studenter. De fem koncepten i artikeln ger en indikation på att det handlar om starka individuella motiv till studier i ett LOTE-språk och att studenterna måste koppla dessa till aktiviteter som motiverar och skapar inlärning. Jag som är lärare i ett så kallat LOTE-språk ser att studenterna inte har språket tillgängligt överallt i vardagen vilket studenter som läser engelska har. Därför är det viktigt att vi stödjer studenterna i att skapa sin egen språkmiljö vilket de i dagens virtuella samhälle har alla möjligheter att göra.
Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Keywords: Lärmiljö, LOTE, positiv psykologi, PERMA-modellen, språkinlärning, andra och främmande språk, motivation
