Sedan presidentvalet i USA 2016 har begreppet fake news använts flitigt. En enkätstudie vid California State University, Northridge (CSUN) i Los Angeles, USA undersöker hur viktigt begreppet fake news är i det akademiska livet. Resultatet som nu publiceras i artikeln "Surveying fake news: Assessing university faculty’s fragmented definition of fake news and its impact on teaching critical thinking" i tidskriften International Journal for Educational Integrity visar hur enkäten definierar begreppet fake news och hur svaren tolkades.
Enligt artikelförfattarna Andrew Weiss, Ahmed Alwan, Eric Garcia och Julieta Garcia pågår en debatt inom akademin för att ta reda på hur man kan hjälpa studenter att utveckla ett kritiskt tänkande för att undvika cirkulerande diskurser baserade på ideologiska premisser snarare än på vetenskapliga resonemang. Kritiskt tänkande är ett motto i universitetsvärlden men anpassade strategier saknas för att implementera pedagogiska verktyg. En förklaring till detta kan vara oenighet i synen på definitionen av fake news. Studenter som saknar metoder för att söka relevant information har lätt att använda propagandadiskurser. Dessutom kan sociala medier vara problematiskt för inlärningen; falska fakta, känslor och konspirationsteorier sprids på detta sätt mycket snabbare än tidigare.
Beskrivning av lärarperspektivet
Artikelförfattarna använde en enkät bestående av 28 frågor, där de kunde genomföra kvalitativa och kvantitativa studier som visade olika mönsterbeteende bland akademiker gentemot begreppet fake news. Till exempel kunde de ställa direkta frågor (”Do you consider yourself susceptible to fake news as an academic / scholar?”); svaren kunde mätas i form av korstabulering med hjälp av oberoende variabler (genus, ålder, institutionenstillhörighet, yrkesroll). Andra frågor (”Where do you typically encounter fake news?”) kunde leda fram till kvalitativa analyser. Forskarna kodade svaren för att kunna analysera hur akademiker utvecklade en syn på definitionen av fake news. Totalt svarade 69 respondenter på enkäten, därav 55 procent kvinnor, med en spridning på åldrar och institutioner (33 av 58 befintliga institutioner på CSUN).
Analysen av kvalitativa data i enkäten pekade på en stor variation av beteende i CSUN beroende på institutionstillhörighet så att man på en del institutioner fokuserade på aktörer (maktstrukturer) som producerade fake news medan andra var intresserad av texter som innehöll fake news. Ytterligare andra var inriktade på källkritik. Med andra ord tolkar man fenomenet på väldigt olika sätt.
Sist men inte minst visade artikeln att universitetslektorer som undervisar mest inom kurser på grundnivå var mer medvetna om problemet och var därför beredda att implementera hållbara strategier för att bekämpa utvecklingen av fake news.
Kommentar: Debatten om fake news har nått universitetsvärlden, där många studenter behöver stöd i sitt informationssökande. Det finns till och med bland studenter en tendens att lita på alternativa fakta eller att lyssna på ideologiska diskurser istället för att jämföra och värdera källor. Artikelförfattarna visade att akademiker tolkade fenomenet fake news på ett komplext sätt. Det är därför viktigt att skapa en samsyn på fake news, så att studenter kan bygga relevanta strategier under sin tid på universitetet. Det räcker alltså inte med att definiera vad fake news innebär. I artikeln kunde man notera en intressant skillnad mellan vem som skapar falska nyheter (actors) och vilka som sprider dessa nyheter utan att värdera källorna (acted-upon). En fruktbar strategi skulle kunna vara att utveckla tvärvetenskapliga projekt, där akademiker från olika ämnen samarbetar kring och samlar metoder för att motverka falska nyheter. Till exempel kan statsvetare, naturvetare, jurister och humanister samarbeta på ett effektivt sätt genom att samla information om fake news (vem som skapar falska nyheter, vem som sprider dem, hur falska nyheter cirkulerar och ändras och hur de påverkar människors beteende). Samtidigt kan lärare som har studenter på grundnivå föreslå en resursbank med alla falska nyheter och fördomar som de flesta studenterna delar inom ett ämne. Att förstärka de vetenskapliga och pedagogiska aspekterna kan hjälpa studenterna att träna tänka kritiskt. Avslutningsvis syftar vetenskaplighet fram till en sanning som bygger på en kritisk dialog, lämpliga metoder och en granskning av källor.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
