En undersökning om studenters respektive universitetslärares förväntningar på studenters skrivande i högre utbildning visar på viss överensstämmelse men också på stora skillnader. Samtliga studenter i undersökningen ansåg sig veta vad plagiering är medan endast 36 % av lärarna bedömde att studenterna gjorde det. Vidare ansåg nästan alla studenter (97 %) att de verkligen fokuserar på att besvara själva frågeställningen i uppgiftsformuleringen på hemtentor medan endast 21 % av lärarna tyckte detsamma. En majoritet av lärarna (71 %) ansåg att det var viktigt att studenterna hanterar sina källor kritiskt i text, vilket bara 25 % av studenterna uppgav sig göra. Till de aspekter där studenter och lärare delade uppfattning hör till exempel att syftet med studentens skrivande är att visa kunskap och förståelse.
För de flesta studenter innebär övergången till högskolan en omställning. Hur smidigt och snabbt denna omställning kan ske beror delvis på studentens uppfattning om vad som krävs för att klara studierna och huruvida denna uppfattning stämmer överens med universitetslärarnas.
Den teoretiska utgångspunkten i McEwans undersökning, publicerad i International Journal of Teaching and Learning in Higher Education, är att det finns många faktorer som kan påverka hur studenter klarar sig i övergången till högskolestudier, till exempel sociokulturell och socioekonomisk bakgrund, tidigare studieerfarenheter, icke-akademisk bakgrund samt vilka förväntningar studenten har på högskolestudierna innan de påbörjas. Den alltmer diversifierade studentpopulationen och arbetet med såväl internationalisering som breddat deltagande har lett till att studenternas förväntningar på högskolestudierna ser olika ut, och det är viktigt att förstå vilka förväntningarna är för att kunna stötta studenterna i övergången till högskolan.
McEwans undersökning bygger på en enkät med frågor om olika aspekter av studenters skrivande, uppfattningar om hur skrivande bedöms och förväntningar om nivån på studenters skriftliga färdighet. Enkäten har besvarats av förstaårsstudenter och universitetslärare vid ett universitet i Storbritannien, men svarsfrekvensen var mycket låg: 37 studentsvar (motsvarande 12 %) och 14 svar från lärare (motsvarande 12 %). Resultaten presenteras därför som preliminära.
I undersökningen skulle lärarna och studenterna också läsa igenom ett par exempel på skrivuppgiftsformuleringar och markera högst 5 av orden i dessa som de spontant fokuserar på. Resultaten visar att studenterna fokuserar på verben (till exempel diskutera och analysera) i betydligt högre utsträckning än vad lärarna gör. Lärarna å sin sida fokuserar desto mer på temat (innehållsord) i skrivuppgiftsformuleringarna. Att inte studenterna väljer att fokusera lika starkt på temat (innehållsord) som lärarna kan kopplas till resultatet att endast 21 % av lärarna ansåg att studenterna besvarar själva frågeställningen i uppgiftsformuleringar. Det kan också kopplas till resultatet att studenterna inte förstår betygskriterier särskilt väl.
McEwan visar att det finns skillnader i förväntningar mellan förstaårsstudenter och lärare vad gäller studenters skrivande i högskolan och trots att studenter har för avsikt att skriva sådana texter som deras lärare förväntar sig blir resultatet ofta ett annat. Den tidigare forskning som McEwan utgår från har visat att förstaårsstudenter inte förstår ”spelreglerna” när de börjar på högskolan, och denna undersökning ger ytterligare stöd för antagandet att övergången till högskolan tar tid.
Text: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
