Betyg som studenter får på sina tentor under utbildningen är viktiga, för akademisk självuppfattning, akademisk karriär och framtida arbetsutsikter. Om betygsättningen skulle vara partisk eller uppvisa snedfördelningseffekter gå grund av annat än studenternas rena prestationer vore det allvarligt. I samhället i stort har flera tidigare studier visat på förekomsten av ibland anslående diskriminering på grund av kön och invandrarbakgrund, till exempel i samband med jobbansökningar. Men att upptäcka diskriminering och att plocka ut just detta empiriskt är en utmaning för den forskare som föresatt sig att studera detta. Det är också något som kan vara känsligt; en universitetslärare skulle nog ha svårt att erkänna diskriminerande betygsättning, till exempel. Mekanismer som påverkar ett diskriminerande beteende behöver heller inte vara helt medvetna. Artikelförfattaren går igenom tidigare empiriska studier av effekter på betyg på grund av såväl kön som ursprung baserat på studenternas namn från en rad olika länder och finner att sådana kan förekomma.
För att ytterligare testa detta undersöker artikelförfattaren betyg före och efter införandet av anonyma examinationer vid Stockholms universitet 2009. De ingående i studien består av studenter i ekonomi, statsvetenskap och sociologi vars examinationer var icke-anonyma vårterminen 2009 och anonyma höstterminen 2009. Som kontrollgrupp användes juridikstudenter under samma terminer, då anonym examination införts tidigare inom juridikundervisningen. Skillnaden i distribution av betyg (underkänt, godkänt och väl godkänt) mellan kontrollgruppen och de övriga analyserades sedan statistiskt.
Resultatet visar generellt på mycket små effekter; några starka uttryck för diskriminering finns inte i materialet. Någon effekt på skillnaden mellan manliga och kvinnliga studenter före och efter anonymiseringen hittar inte artikelförfattaren. En svag tendens till att diskriminera positivt gentemot studenter med invandrarklingande namn innan anonymisering går att skönja. I relativa termer gynnades alltså studenter med ”inhemska” namn något av anonymiseringen av tentamen. Det verkar som om denna grupp var föremål för en något tuffare bedömning före införandet av anonym examination, och att examinatorer var relativt mildare i sina bedömningar av studenter med "främmande" namn.
Artikelförfattaren menar att hans resultat antyder att diskriminering till del är kontextuell: i en miljö som ett universitet, där opartiskhet och tolerans värderas, verkar diskriminering vara frånvarande eller till och med "omvänd" jämfört med vad som förekommer i det omgivande samhället.
Kommentar: På sätt och vis känns det ju betryggande att effekterna som upptäcktes i studien var så väldigt små, och kanske kan man använda detta som argument för att ifrågasätta anonymiseringen och det omak som denna innebär rent administrativt. Anonymisering av examination syftar dock inte bara till att skydda mot diskriminering mot grupper utan ska ju också handla om att studenter ska känna sig likvärdigt bedömda på ett personligt plan.
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
