En plagiering är inte bara en kopia av annan text utan den kan vara en syntes av olika textfragment. Det här fenomenet kallas för ”klipp-och-klistra” (eng. patchwriting) när studenter kopierar några rader och klistrar in dem i en ny mening. De skulle även kunna översätta en källa från ett främmande språk med google-translate och slå ihop den med annan text för att bygga sin uppsats. Det blir då svårare att bevisa att det är fråga om plagiering. En artikel i tidskriften International Journal for Educational Integrity, presenterade år 2018 möjligheter att identifiera strategier av ”klipp-och-klistra”. Författarna till studien berättade hur de hittade ett oidiomatiskt språk bland vissa studenters uppsatser på en grundkurs om hälsovetenskap på La Trobe College i Australien. De kom fram till att de studenter som fuskade inte verkade behärska den terminologi som användes i ämnet. Den här metoden att kontrollera terminologin i uppsatser kan hjälpa lärare att upptäcka fuskande i uppsatser.
Artikeln från studien analyserade ett par exempel på misstänkta plagierade uppsatser. Författarna ställde följande tre frågor:
- Har studenterna som skrivit de aktuella uppsatserna använt sig av online parafraseringsprogram för att ändra innehållet av uppsatsen som egentligen skrevs av någon annan?
- Har studenterna arbetat på sina respektive modersmål och sedan översatt till engelska med hjälp av online automatiserade verktyg?
- Kan man identifiera användningen av digitala parafraseringsprogram?
Författarna valde att jämföra uppsatser som inte behärskade ämnesspråket. De kunde vidare se skillnad mellan de studenter som uppenbart fuskade (med en form av prototypisk plagiering där innehållet är kopierat från annan källa) och de som hamnade i strategier av ”klipp-och-klistra” på grund av systematiska brister i terminologin. Det visade sig att några uppsatser hade använt sig av digitala verktyg för att antingen ersätta en text med synonymer eller översätta ett innehåll från annat språk. Följaktligen fanns det standardfel i ordvalet. Till exempel upptäckte de att ”nurse” översattes med ”medical attendant”, ”health services” med ”wellbeing administrations” och ”emergency departments” med ”crisis office”. Den här gruppen hade en tendens att översätta vissa ord på fel sätt.
Det fanns också andra studenter som använde google-translate för att skriva meningar som de hade hittat i annat språk. Artikelförfattarna definierade de uppsatser där liknande fel för ord och uttryck förekom, som ”iterative translation”. De kunde testa vidare google-translate i fyra språk (kinesiska, arabiska, vietnamesiska, punjabi och hindi) och vissa gratisversioner från parafraseringsprogram för att kunna spåra hur dessa studenter byggde upp sina texter. På det här sättet kunde de visa att en del studenter använde sig av parafraseringsprogram som “Plagiarisma”, “Paraphrasing Tool”, “PrePostSEO”, “Rewriter Tools”, “SEOMagnifier” och “Paraphrasing Online”. För de ord och begrepp som nämns som exempel ovan, kunde författarna jämföra de översättningar som Google-translate gav med alla parafraseringsprogram.
Parafraseringsprogrammen gav följande resultat: ”Nurse” översattes till ”Medical caretaker”, ”Medical attendant” eller ”caretaker” beroende på vilket språk och vilket parafraseringsprogram som användes. Ett annat resultat var ”Emergency Department” som översattes till ”crisis centre”, ”crisis division”, ”crisis office”, ”emergency office”, ”emergency division”, ”crisis branch”, ”emergency branch” eller ”Erectile dysfunction” (med kopplingen till förkortningen ED). De studenter som utnjyttade dessa tekniker ville undvika att antiplagieringssystem som Turnitin skulle upptäcka deras plagieringen. Här hade dessa studenter för avsikt att fuska. Resultatet av artikeln visar att en lärare har lätt att identifiera plagiering inom de uppsatser som har stora brister i ämnespråket. Avslutningsvis finns i varje ämne en grundterminologi som inte kan förväxlas med andra begrepp eller ord. När en lärare konstaterar att ett grundbegrepp har ändrats, är det här ett tydligt spår av någon form av plagiering.
Kommentar: Artikeln är en kvalitativ studie som kopplar plagiering till ämnesspråk. Lärarrollen är central här för att förmedla vad som är fusk och hur man skulle kunna undvika plagiering. Det handlar inte bara om att tolka vad ett antiplagieringssystem visar. Läraren är expert i sitt område och denna vet vilka grundbegrepp som används i ämnet och som inte kan ersättas av andra ord. Det är därför det är väldigt viktigt att främja lärarens förmåga att identifiera de uppsatser som det råder tveksamheter om. På så sätt kan en lärare skilja mellan den som avsikltigt fuskar och den som håller på bearbeta sitt akademiska språk i ämnet.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: plagiering, ”klipp-och-klistra”, parafrasering, lärarroll, ämnespråk, terminologi, fusk
