I artikeln "Motivational connections in language classrooms: A research agenda" publicerad i Language Teaching diskuteras hur motivation för andraspråksinlärning i en klassrumsmiljö kan kopplas till hur relationen lärare-student fungerar och vilken relation studenten har till kursens innehåll.
Forskning om motivation i andraspråksinlärning visar att social interaktion i klassrummet styr studenternas inlärningsbeteende och därmed studenternas språkutveckling. Att social interaktion och kommunikation överhuvudtaget är i fokus vid just språkinlärning, eftersom språket är människans främsta kommunikationsmedel, kan vi nog vara överens om. Det kan dock vara en utmaning för läraren att skapa interaktion och kommunikation på ett för studenterna nytt språk. För att lyckas med detta är motivation ett bärande koncept precis som vid allt lärande. I den aktuella artikeln går författaren vidare med att föra fram att koncepten motivation och engagemang hänger ihop, enligt en mängd tidigare forskning. Motivation ska förstås som en underliggande källa till energi, målmedvetenhet och varaktighet vilket leder till ett positivt inlärningsbeteende. Engagemang däremot är mer synligt och syns i fokuserat lärande och deltagande med entusiasm i klassrummet. Det förutsätts att motivation understödjer engagemang. Det som artikeln framförallt vill koppla ihop denna forskning med och bygga vidare på är konceptet relationsskapande (eng. relatedness) i betydelsen behovet att känna tillhörighet, att bli sedd vilket i sin tur påverkar ens engagemang. Relationsskapande ska ha en speciellt viktig funktion i att skapa en positiv känsla för lärande i klassrummet menar författaren.
Om känsla av tillhörighet och att bli sedd leder till motivation att lära sig ett andraspråk, hur ska läraren då gå till väga för att skapa detta? Enligt artikelförfattaren kan man jobba med kontaktskapande undervisning (eng. connective instruction) i klassrummet. Det handlar om att studenterna ska få en koppling till läraren som en person (inte att kopplingen är personlig), att det finns en koppling till lärarens drivkraft och till vad läraren vill att studenterna ska utforska i klassrummet. För att kunna skapa detta måste läraren skaffa sig kunskap om studenterna som individer, skapa ett innehåll och sätt att arbeta med innehållet som är meningsfullt för studenterna. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att fokus i kontaktskapande undervisning ligger på någon sorts ömsesidig relation lärare-student och ett meningsfullt innehåll i en klassrumssituation. I artikeln finns inga direkt konkreta exempel på hur läraren kan skapa en ömsesidig relation i klassrummet utan bemötande och kontaktskapande kan se olika ut delvis beroende på faktorer som gruppstorlek och vilken roll läraren tar, till exempl som förmedlare av kunskap eller facilitator vid inlärning. Däremot nämns att välmående och motivation hos läraren smittar av sig på studenterna. Förslag på meningsfullt innehåll tas tydligare upp och en viktig utgångspunkt är att möjliggöra ett sorts brobyggande mellan det som studenterna ser som meningsfullt i sitt lärande av språket utanför klassrummet med det som förmedlas i klassrummet. Författaren menar att det ofta finns en klyfta mellan innehållet i språkinlärningen i klassrummet och det som studenterna innehållsligt är intresserade av utanför klassrummet. Här tänker sig författaren olika populärkulturella fenomen som studenterna intresserar sig för och användningen av digitala sociala plattformar som är en del av studenternas vardag som en möjlig väg att skapa innehåll i klassrumssituationen för att motivera till språkinlärning. Till exempel kan man låta studenterna skapa aktiviteter som både innehåller social interaktion och som de också har ett personligt/individuellt intresse av: skapa en blogg på det språk som lärs in, spela in korta filmer, skapa en digital produkt, till exempel en facebook-sida, med både bild och text med mera.
Mycket av det som nämns i artikeln om kontaktskapande undervisning och hur det hänger ihop med motivation i klassrummet är förhållandevis outforskat, menar författaren. Därför ges ett antal förslag på forskningsupplägg för att utforska både hur kontaktskapande mellan lärare-student fungerar och vilken effekt ett meningsfullt innehåll kan få. Här följer fyra förslag av alla de som anges i artikeln:
- Steg ett är att hitta lärare som är duktiga på kontaktskapande, till exempel med hjälp av en enkät till lärarkollegiet eller be lärarkollegor rekommendera lärare som anses kunnig inom kontaktskapande och motivation. Steg två kan vara att spela in moment av positivt kontaktskapande och sedan i steg tre använda videon/filmen som verktyg i en intervju med läraren – och om möjligt studenter – genom att be hen att beskriva sina känslor under de stunder då kontakt mellan lärare-student uppstår. Steg fyra blir att analysera videon och data från intervjun för att skapa förståelse hur detta påverkar studenternas lärande på ett positivt sätt.
- Samma 4-stegsmetod skulle kunna användas men istället undersöka kontaktskapande för olika typer av undervisningsmoment, till exempel muntlig färdighet och skrivundervisning. Skiljer sig lärarens kontaktsskapande åt beroende på undervisningsmoment?
- För att utforska meningsfullt innehåll behövs lärare i språkfärdighet som utgår från studentens kulturella erfarenheter och intressen. I ett första steg gör forskaren klassrumsobservationer. Efter avslutad lektion tillfrågas läraren om situationer när hen upplevde sig vara mottaglig för en studenternas initiering av aktiviteter och om läraren försökte stötta studenters personliga/individuella upplevelse av aktiviteten (se ovan om personligt/individuellt intresse). Här fokuserar forskaren på hur läraren resonerar kring hur och varför hen var mottaglig och hur hen upplevde studenternas respons.
- Studenter som undervisas i digitala miljöer och skapar digitala produkter i klassrummet skulle kunna utforskas genom att följa studenternas arbetsprocess i grupp för att se hur engagemang och interaktion uppstår under utförandet av en uppgift. Sedan utförs intervjuer för att få insikt i hur studenternas engagemang uppstår och hur deras lärandebeteende kan kopplas till såväl den individuella som den kollektiva nivån.
I artikeln framgår vidare att vissa forskningsupplägg kan ske med externa forskare som gör klassrumsobservationer och andra med autoetnogratisk metod där läraren främst observerar sig själv.
Kommentar: Nybörjarspråken på universitetet har initialt främst fokus på form snarare än på innehåll, det vill säga man måste först lära sig språket innan ett akademiskt innehåll går att applicera på utbildningen. Det är dock ett väldigt högt tempo på språkutbildningarna för att studenterna så fort som möjligt ska kunna börja tillgodogöra sig ett akademiskt innehåll som litteratur- och språkvetenskap. Detta är inte alltid lätt att förmedla till studenterna och de förlorar motivationen när utbildningen inte matchar deras förväntningar och de tycker att utbildningen är för svår. Därför är artikeln om motivation i klassrummet där fokus på kontaktskapande undervisning med en lärare som ser sina studenter och erbjuder ett meningsfullt innehåll som studenterna även är intresserade av utanför klassrummet intressant. Vi kan inte sänka nivån på våra språkutbildningar men vi kan arbeta med motivation. Artikeln ger många intressanta uppslag och idéer om vilken typ av forskning som behövs för att vi ska förstå motivation och språkinlärning bättre och vad en skicklig lärare faktiskt gör. Dessutom är forskning om vad som skapar motivation i en klassrumsmiljö även relevant för andra ämnen, inte bara för språken. De uppslag till forskning som presenteras i artikeln skulle kunna utföras till exempel inom CeUL:s projekt för pedagogiska ambassadörer där den pedagogiska ambassadören observerar en kompetent lärare vid sin institution. Av en händelse råkar förslaget sammanfalla med att CeUL just nu utlyser positioner som pedagogisk ambassadör för år 2024. Passa på ta initiativ till att utveckla undervisningen vid din institution! Sista ansökningsdag är den 30 juni. Vill du veta mer om forskning kring motivation och lärande? Se gärna webb-TV-programmet: Pedagogeeks: Student motivation (22:25 minuter långt). Eller vill du fylla på din lärarkompetens med verktyg som skapar goda relationer som bidrar till ett gott lärandeklimat? Då bjuder CeUL i höst på en kortare kurs som heter just: Pedagogisk relationskompetens
Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Keywords: Motivation, engagemang, kontaktskapande undervisning
