I studien Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt undersöker Klara Bolander Laksov skillnader i vetenskapligt och pedagogiskt sakkunnigas sakkunnigutlåtanden av pedagogisk skicklighet. Fallstudien, som är gjord vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet visar att fakulteten lyckas väl i sin ansträngning att leva upp till det lagstadgade kravet att ägna lika stor omsorg om bedömning av den pedagogiska som den vetenskapliga skickligheten. Ändå finns det utmaningar att arbeta vidare med, något som även andra fakulteter och lärosäten skulle kunna lära av.
Ökade krav på pedagogiskt skickliga lärare
Bakgrunden för artikeln är de ökade kraven från studenter, fackföreningar och kvalitetsgranskande organisationer på pedagogiskt skickliga lärare vid universiteten. Många svenska universitet har skapat fakultets- eller universitetsövergripande system för att synliggöra vad pedagogisk skicklighet innefattar och hur man vill att det ska bedömas. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet är ett exempel på ett sådant system. Generellt kan sägas att pedagogisk skicklighet anses innefatta inte bara bredd, djup, originalitet, kreativitet och metodvariation, som också skulle kunna tillskrivas mått på vetenskaplig skicklighet, utan också reflektion och utvecklingsarbete, pedagogiskt ledarskap och samarbete, liksom resonemang kring prioriteringar och utförande.
System för synliggöra pedagogisk skicklighet
Vid Juridiska fakulteten har nio kriterier skrivits fram för sökande lärare att förhålla sig till i sina pedagogiska meritportföljer. Kriterierna ligger sedan till grund för den pedagogiska skicklighetsbedömningen, som genomförs både av de två vetenskapligt sakkunniga och av en särskilt utsedd pedagogiskt sakkunnig som inte är anställd vid fakulteten.
Sakkunniggranskningarna från ansökningsärenden under en 5-årsperiod begärdes in och analyserades med fokus på omfattning och kvalitet i relation till de nio kriterierna. Resultaten av analysen visar att det finns flera tydliga skillnader i de bedömningar som vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga gör, samt vad de lyfter fram i sina utlåtanden. Det är stora skillnader mellan grupperna i omfattning på sakkunnigutlåtandena kring pedagogisk skicklighet. Det framkommer också skillnader i perspektiv på pedagogisk skicklighet där vetenskapligt sakkunniga i högre grad fokuserar på omfattning och erfarenheter, medan pedagogiskt sakkunniga dessutom fokuserar på ett vetenskapligt förhållningssätt grundat i pedagogisk forskning och resonemang kring hur egna undervisningspraktiken genomförs. Problem kring upplevd kompetens bland vetenskapligt sakkunniga framkommer också.
Studien visar att det finns flera risker med att enbart förlita sig på vetenskapligt sakkunniga i bedömningar av pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättningar. De främsta orsakerna till detta rör den systematik och kompetens kring pedagogiska frågor med vilken de pedagogiskt sakkunniga i studien tog sig an bedömningarna i relation till kriterierna. Samtidigt framkommer att ett flertal kriterier är svårbedömda, går in i varandra och att samsyn saknas kring hur de ska tolkas.
Kommentar: Genom att tydliggöra vad pedagogisk skicklighet innebär inom olika discipliner och utbildningsområden underlättas för lärares karriärplanering, lärarförslagsnämnders beslut kring anställningar samt sakkunniggranskares arbete med att bedöma pedagogiska meritportföljer. Om man dessutom antingen utbildar sakkunniga till exempel genom den nationella sakkunniggranskarkurs som årligen ges i samarbete med Swednet (Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning) eller använder pedagogiskt sakkunniga som tidigare gått kursen (de som gått kursen och Centrum för universitetslärarutbildning har denna lista över pedagogiskt sakkunniga) ger vi större legitimitet till bedömningsprocessen samtidigt som det ger möjlighet att motivera universitetets lärare att lägga sin dyrbara tid på de pedagogiska aktiviteter som forskning visar har störst effekt för ett forskningsbaserat akademiskt lärarskap.
Text: Jeanna Wennerberg, Centrum för universitetslärarutbildning
