Artikeln "Authentic feedback: supporting learners to engage in disciplinary feedback practices" i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education inleder med att ge en forskningsbakgrund till återkoppling inom akademisk utbildning. I många studier har återkoppling av god kvalitet och i god tid identifierats som viktigt för att stödja studenter i deras lärande. Men flera studier visar också att återkoppling ofta kommer för sent, det vill säga efter det att studenterna lämnat in sina arbeten för bedömning. Likaså åskådliggör flera studier att studenter heller inte alltid är så bra på att ta till sig och reagera på den återkoppling de får under sin utbildning. Artikelförfattarna använder begreppet återkopplingslitteracitet som benämning för färdigheten att både kunna ge och att ta emot återkoppling i många olika återkopplingsprocesser. Hur dessa återkopplingsprocesser ser ut under utbildningen stämmer dock sällan överens med hur de ser ut i yrkeslivet, vare sig studenten väljer en karriär vid universitet och högskola eller utanför desamma. Det är denna diskrepans i synnerhet som artikelförfattarna siktar in sig på att problematisera och kommer också med ett förlag på hur problemområdet kan angripas.
Artikelförfattarnas förslag på tillvägagångssätt tar fasta på tidigare forskning kring det som benämns ”autentisk examination”. Ur denna forskning transponerar de koncept, och definierar det nya begreppet autentisk återkoppling — återkopplingsprocesser som söker att efterlikna återkopplingsmetoderna inom respektive disciplin, yrke eller arbetsplats. De lyfter fram tre koncept som utgör stommen för utvärdering och design av återkopplingens autenticitet; realism, kognitivt utmanande och utvärdera bedömning. Till detta har artikelförfattarna lagt ytterligare två dimensioner som de visar är viktiga för just återkopplingsprocessen, nämligen; emotionell utmaning och återkopplingsbemötande. Detta är alltså koncept man behöver undersöka hur de förhåller sig inom en discplin eller profession för att sedan försöka efterlikna dessa i utbildningen, i syfte att uppnå en hög autenticitet i återkopplingen.
I autentisk examination har realismen lyfts fram som något som gör examinationen tilltalande och som något motiverande för studenterna, och detta vill artikelförfattarna återkapa när det gäller återkoppling. Kontext är kärnan i realismen; fysisk kontext och social kontext. Fysisk kontext inbegriper förstås den fysiska miljön men även sådant som material, metoder och timing. Social kontext inkluderar fördelningen av ansvar, maktförhållanden och sociala förväntningar men också olika grader av samarbete, dialog och konkurrens som förekommer i disciplinens eller professionens återkopplingssituationer. Är fokus på gemensamt kunskapsbygge eller på retorisk kamp?
Konceptet kognitivt utmanande kommer från observationen att inom yrkesutövning handlar återkoppling oftare om kognitiva kapaciteter på en högre nivå, som problemlösning, syntes och beslutsfattande, och mer sällan om funktioner på lägre kognitiv nivå, som memorering. Ett annat exempel på kognitivt utmanande är att få återkoppling från flera källor, som till exempel granskarkommentarer på manus i samband med peer-reviewförfaranden, som kan innehålla såväl inkonsekvenser som motsägelser och som manusförfattaren behöver reda ut.
Förmågan att bestämma kvaliteten på både sitt eget och andras arbete summeras i konceptet utvärdera bedömning. Här är tillämpningen av för profession eller disciplin relevanta kriterier och standarder, och att lära sig att använda dessa på rätt sätt, helt avgörande då dessa kan skilja sig rejält mellan de som tillämpas inom exempelvis industri respektive akademisk forskning.
När det gäller emotionell utmaning går författarna till viss del emot uppfattningen att man ska försöka göra återkoppling så emotionellt lindrigt som möjligt för studenterna. De menar istället att för att studenterna ska kunna utveckla sin återkopplingskompetens på ett sätt som gör det möjligt för dem att arbeta i utmanande arbetsmiljöer så behöver de beredas möjligheter att öva sig på att använda sina känslor produktivt. De påpekar dock vikten av att ha en tydlig progression i detta under utbildningens gång. Väl genomförd och stödjande tillämpning av emotionell utmaning på universitetets- och högskoleutbildningar möjliggör för studenter att få uppleva hur kritisk professionell återkoppling inom den valda disciplinen eller professionen faktiskt känns, och det slipper bli en obehaglig överraskning.
Återkopplingsbemötande handlar om hur man handlar när återkoppling erhålls. Som tidigare nämnts så uppmuntrar inte alltid det sätt på vilket återkoppling ofta ges inom universitet- och högskola studenterna till att agera mot bakgrund av erhållen återkoppling, det vill säga när den ges allt för sent på en kurs. Även om detta också kan vara fallet på en och annan arbetsplats, förväntas det i de allra flesta yrken att given återkopplingen också leder till att det händer något, vanligen relativt omgående.
I syfte att illustrera det konceptuella ramverkets användbarhet redovisas i artikeln resultatet av två mindre fallstudier. Det rör sig om kvalitativa analyser av två kurser, en utbildning om digital media med fokus på sociala media vid ett australiensiskt universitet samt en medicinsk utbildning vid ett universitet i Hong Kong. Studierna bygger på intervjumaterial med både studenter och utbildare, deltagande observation i samband med den medicinska utbildningen samt en skriftlig värdering av återkoppling för medieutbildningen. Studierna exemplifierar tillämpningen av autentisk återkoppling som konceptuellt ramverk och de dimensioner (koncepten) som utgör dess stomme, och visar på dess potential. Resultatet sammanfattas i en tabell över dimensionerna av autentisk återkoppling för respektive fallstudie. Analysen går sedan vidare genom en utvärdering av varje dimension för kurserna och som påvisar det varierande inslaget av autentisk återkoppling i respektive kurs, vilket sedan diskuteras i artikeln.
För en begreppslig artikel med fallstudier som denna är artikelförfattarna följdriktigt återhållsamma med långtgående slutsatser och påpekar flera gånger behovet av vidare studier. Det varierande behovet och utformningen av autentisk återkoppling mellan olika discipliner tas upp i diskussionen som något att tänka på vid tillämpning av dessa idéer. De diskuterar också att autentisk återkoppling inte nödvändigtvis leder till bättre inlärning generellt, men det är heller inte syftet med koncept-ramverket. De påpekar att deras två fallstudier studier är för små för att de ska kunna generalisera att tillämpningen av autentisk återkoppling nödvändigtvis leder till bättre återkopplingslitteracitet, för detta krävs mer riktade empiriska studier. Det finns däremot inget i deras resultat som talar emot att studenter som får erfara autentisk återkoppling under sin utbildning blir mer återkopplingslitterata inom sin profession när de kommer ut i arbetslivet.
Kommentar: Den här artikelns styrka ligger inte i dess empiriska studier utan i det konceptuella ramverk som den presenterar och diskuterar. På det sättet är det en lite annorlunda artikel, dessutom; de båda nya och för mig oprövade begreppen autentisk återkoppling och återkopplingslitteracitet satte fart på nya tankeströmmar. Inom min egen disciplin arkeologi finns en underliggande diskurs om huruvida utbildningen ska var huvudsakligen forskarförberedande eller yrkesförberedande. Arkeolog finns ju faktiskt som yrke och man kan hamna som fältarkeolog hos såväl en privat som offentlig aktör, på ett museum, på en rad olika myndigheter såsom länsstyrelser eller Riksantikvarieämbetet med flera. Eller varför inte som forskare eller lärare vid universitet och högskola. På alla dessa olika arbetsplatser förekommer en mängd olika typer av återkopplingsprocesser, det vet jag. Att läsa denna artikel har fått mig att fundera över vilka av dessa det skulle kunna vara meningsfullt att försöka integrera mer tydligt i utbildningen. Det blir ett sätt att både differentiera och autentisera studenternas utbildning och träning i återkopplingslitteracitet, och i arbetet med att designa detta förefaller de koncept som artikeln presenterar högst användbara. Verkar absolut värt att testa.
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nyckelord: bedömning, återkoppling, feedback, återkopplingslitteracitet, autenticitet.
