Den italienska forskaren Stefania Manca har tidigare gjort flera studier om sociala medier ur högskolepedagogiskt perspektiv, med fokus på Facebook. Mot bakgrund av att studier av nyare sociala medier är ovanliga inom högskolepedagogisk forskning, samtidigt som en samlad överblick över empiriska studier på området saknas, har hon genomfört en metastudie av forskningslitteraturen om användningen av Instagram, Snapchat, Pinterest och WhatsApp i högre utbildning.
Dessa sociala nätverkstjänster har olika huvudfunktioner: bilddelning (Instagram), bildmeddelanden (Snapchat), informationsorganisering (Pinterest) och textmeddelanden/chat (WhatsApp). Högskolepedagogisk forskning om Instagram har pekat på nyttan av att kunna dela utbildningsrelaterade bilder till exempel inom vård- och medicinämnen, och Pinterest, som bland annat används inom utbildningar i marknadsföring och reklam, anses väl lämpat som ett vitaliserande komplement till traditionella läroböcker. Snapchat och WhatsApp är utvecklade för användning på mobiltelefoner, och forskning har visat att WhatsApp kan användas inom mobilstödd språkutbildning (mobile-assisted language learning, MALL). Snapchat, som lanserades i september 2011 och är den nyaste nätverkstjänsten i studien, har använts i skolundervisning för att stödja allmän litteracitet.
Metod och resultat
Mancas metastudie försöker systematisera hur de aktiviteter som är förknippade med respektive nätverkstjänst – att snappa, pinna, gilla och messa (snapping, pinning, liking, texting) – har integrerats i högre utbildning. Hon sökte igenom databaserna Web of Science och SCOPUS efter artiklar publicerade i engelskspråkiga peer-review-tidskrifter som har en eller flera av dessa nätverkstjänster som undersökningsobjekt, och fick ett första urval som omfattar 1733 artiklar. Med hjälp av ytterligare två kriterier – fokus på lärandeaktiviteter (teaching/learning activities), och empiriska resultat – reducerades urvalet till 46 artiklar: 32 om WhatsApp, 10 om Pinterest, 3 om Instagram och 1 om Snapchat.
Mer än en tredjedel av dessa studier är gjorda i Mellanöstern. Instagram-studierna är koncentrerade till Asien och Snapchat-studien kommer från Sydamerika, medan studier om Pinterest gjorts i Nordamerika och Europa, och WhatsApp studerats i Mellanöstern, Europa, Asien och Afrika. Nära hälften av studierna handlar om språkinlärning, och övriga rör medicin- och vårdutbildningar, samhällsvetenskapliga ämnen, informations- och kommunikationsteknik samt lärarutbildningar.
De vanligaste lärandeaktiviteterna som sociala nätverkstjänster använts för var diskussion och kamratbedömning (peer assessment) samt utveckling av kursinnehåll (content development). 33 av de 46 artiklarna indikerade att nätverkstjänsterna bidragit till goda studieresultat. 17 av artiklarna rapporterade också att kursinnehållet berikats av information och kunskapskällor som kommit fram med hjälp av de sociala nätverkstjänsterna. Instagram, Pinterest och Snapchat analyserades som komplement till annan undervisning eller genom studentutvärderingar, medan WhatsApp-studierna i hög grad fokuserade på lärares uppfattningar om tjänstens effektivitet som undervisningsverktyg.
Mancas övergripande slutsats är att forskningen om de nyare sociala nätverkstjänsternas användbarhet i digitala lärandemiljöer fortfarande är liten. Detta hänger ihop med det faktiska användandet: så länge lärare inom högre utbildning förlägger alla digitala undervisningsaktiviteter inom sitt lärosätes lärplattform kommer det empiriska underlaget för studier av nyare sociala nätverkstjänsters användbarhet i högre utbildning fortsatt att vara magert. En förklaring till lärplattformarnas dominans finner Manca i tidigare studier av Facebook som visat att både studenter och lärare är angelägna om att hålla isär arbete/utbildning och privatliv, och om att värna sin personliga integritet. Studenter har dock en lägre tröskel än lärare för att acceptera användningen av sociala medier i undervisningssammanhang.
Kommentar: Under den senaste tiden har säkert många upplevt att SU:s lärplattform Athena varit överbelastad. Att lägga ut vissa undervisningsaktiviteter på en extern social nätverkstjänst skulle kunna komplettera och avlasta lärplattformen. Det är då viktigt att välja en social nätverkstjänst som både studenter och lärare kan acceptera. I Sverige använder dagligen 73 procent av ungdomar 16-25 år Instagram och 71 procent Snapchat, medan 61 procent använder Facebook (enligt undersökningen Svenskarna och internet 2019). I äldre åldersgrupper, det vill säga där vi lärare finns, är Facebook dominerande. Att pröva potentialen för undervisningsaktiviteter på de nyare nätverkstjänsterna ger goda möjligheter att hålla lärares privata sociala medienätverkande avskilt från eventuella undervisningsaktiviteter, och chanser att möta unga studenter i de sociala nätverkstjänster där många av dem redan dagligen befinner sig.
Text: Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier
