I sin artikel Kamratrespons som formativ bedömning för lärande publicerad i Högre utbildning vol 7, nr 1, 2017 analyserar Jennie Sivenbring kamratresponstexter skrivna av studenter som går sin första termin på lärarutbildningen. Inom den engelskspråkiga forskningen är begreppet kamratrespons känt som peer learning, peer assessment och peer tutoring. Termen används oftast för att tala om kunskaper och kompetenser som studenterna kan nå genom att aktivt handleda, hjälpa och stötta någon som befinner sig i en liknande kunskaps — och förståelsesituation.

Pedagogiska vinster med kamratrespons

Det finns en mängd pedagogiska vinster med kamratrespons — det skapar förutsättningar för kollaborativt lärande och leder till att studenternas metakommunikativa förmågor utvecklas. Dessutom möjliggör kamratrespons ett utvidgat lärande eftersom studenterna lär sig att sambedöma sitt eget arbete i relation till andras arbete och de aktuella kunskapskraven. När studenter tillämpar egna förmågor och kompetenser får de erfarenheter som de själva kan använda sig av i fortsättningen, vilket bland annat utvecklar deras skrivförmåga samt gör att de blir mer reflekterande och analytiska. Arbetet med att ge respons upplevs dessutom ofta som mer lärorikt än att få respons.

Samtidigt som kamratrespons bidrar till pedagogiska vinster är det också kostnadseffektivt i det att traditionella läraruppgifter placeras på studenterna. Det är mer ekonomiskt att studenter i en stor grupp ger varandra respons än att en enskild lärare gör det, och det leder dessutom till snabbare återkoppling. En enkel slutsats som kan dras är att vi behöver implementera kamratrespons i utbildningen om vi vill förändra eller utveckla vår praktik.

Tidigare undersökningar har pekat på att kamratrespons fungerar som bäst längre fram i utbildningen när studenterna är mer bekanta med de förväntningar som finns samt utbildningens specifika innehåll. Sivenbrings studie visar dock att kamratrespons kan få mycket goda effekter och utfall redan tidigt i utbildningen.

Det finns dock ett antal förutsättningar för att arbetet med kamratresponsen ska lyckas:

  • För att kunna utföra bedömningar bör studenterna själva ha god insikt inom det som ska bedömas.
  • För att kunna ge formativ respons på innehållet bör studenterna förstå innehållet och anse sig själva vara tillräckligt kompetenta att utföra denna bedömning.
  • Läraren behöver kommentera slutprodukten för att visa att han/hon sett processen och godkänt innehållet i relation till kunskapsmålen.
  • Kursguiden bör vara tydlig med vad som förväntas av studenterna.
  • Studenterna behöver medvetandegöras om fördelarna med kamratresponsens reciprocitet samt öva sig att tekniskt ta sig an uppdraget.
  • De behöver få verktyg för att granska och bedöma uppgiften med hänsyn till de mål som finns.

Text: Natalia Ringblom, Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska

Sivenbring, J. (2017). Kamratrespons som formativ bedömning för lärande. En analys av kamratresponstexter på lärarutbildningen. Högre Utbildning, 7(1), 1-12.