Plagiering kan inte bara förstås som rationella handlingar av individer som försöker fuska till varje pris. Att studera vid universitet orsakar ofta stress bland studenter som saknar självförtroende, studenter som kan komma att hoppa av eller misslyckas på sina prov. Känslor av ångest och stress kan få studenter att anamma ett oetiskt förhållningssätt. Därför är det viktigt att bredda förståelsen för plagiat genom att analysera relationen mellan känslor och attityd. Tidigare studier har visat att människor inte undkommer effekten av sina känslor ens i samband med sina mest rationella handlingar. I artikeln "Can negative emotions increase students’ plagiarism and cheating?" i International Journal for Educational Integrity visar författarna hur känslor, förnuft och värderingar samverkar.
Enkätstudie vid två universitet i Australien
Den första studien genomfördes bland 1077 studenter vid Murdoch University i Australien medan den andra omfattade 1075 studenter vid Western Sydney University. Den ena av studierna använde belöningar för att få svar från studenterna. Båda studierna godkändes av en etisk nämnd. Det tog i snitt ungefär 30 minuter att svara på frågorna och studenterna hade 24 timmar på sig att svara. I enkäten fick studenterna gradera olika påståenden som till exempel ”jag kunde inte skriva en vetenskaplig artikel utan att plagiera”. Bland frågorna fanns också flera fallstudier som studenterna fick utvärdera.
Samband mellan negativa känslor och plagiering
Artikelförfattarna använde sig av kvantitativa metoder för att mäta studenternas attityd gentemot plagiering. Den första studien visade en signifikant positiv och indirekt effekt av negativa känslor på beteende gentemot plagiering. På så vis var det möjligt att se att studenter kunde anpassa och rättfärdiga vissa tendenser för plagiering. Negativ affekt kunde förutspå positiva attityder till plagiat. Däremot hittades ingen indirekt effekt av negativa känslor på plagiatbeteenden via positiva attityder till plagiat. Sist men inte minst underströk studien det faktum att negativ affekt kunde förutspå plagiatbeteende och påverkas av subjektiva plagiatnormer och avsikter att plagiera.
Den andra studien visade att negativ affekt skapade förutsättningar för plagiering. När det finns starka negativa känslor, kan en student bygga subjektiva normer som legitimerar en tendens att plagiera. Båda studierna förutspådde att negativa känslor påverkade subjektiva normer för plagiering som i sin tur gynnade en avsikt att plagiera. Det finns alltså en stark påverkan av känslor i valet av oetiskt uppförande. I analysen använde sig artikelförfattarna av kriminologiska teorier för att få en bredare förståelse för hur fuskare kan rättfärdiga sina handlingar. Enligt dessa teorier kan medvetna fuskare hålla fast vid sina skäl att fuska och ha svårt att förklara vad ett oetiskt beteende innebär. Studien belyste vikten av miljön för att bekämpa akademiskt oredlighet och för att bryta ner beteendemönster.
Kommentar: Båda studierna visade tydligt hur ett negativt självförtroende är relaterat till en tendens att plagiera. Känslor kan inte förklara alla tendenser till plagiering men de kan vara ett verktyg för att identifiera problematiska miljöer. Den kvantitativa studien klassificerade känslor i positiva/negativa kategorier och det var inte möjligt att mäta effekten av specifika negativa känslor som till exempel stress. Andra studier skulle därför behövas för att fördjupa hur olika känslor kan orsaka specifika avsikter. Risken med plagiatbekämpning är att det läggs för mycket fokus på studenterna istället för att skapa verkliga förutsättningar för att motverka plagiering. Lärdomen från dessa studier är att studenterna tidigt måste integreras i ämnet och uppmuntras att bli kritiska tänkare. Annars kan de känna sig som illegitima författare och utveckla attityder som liknar bluff-syndromet. Det här syndromet återspeglar hur vissa studenter saknar självförtroende och upplever för mycket stress inför examinationer. Att stärka självförtroendet bör vara högsta prioritet inom högre utbildning. På så sätt kan studenter utveckla en god praxis och en form av akademisk integritet, något som de också kan behöva i sitt yrkesliv. I båda studierna talades det mycket om sambandet mellan negativa känslor och tendenser till plagiat. Trots att det inte diskuteras explicit i artikeln, kan resultaten tolkas som att positiva känslor och motivation kan leda till att plagiat upphör.
Text: Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen
Nyckelord: plagiering, fusk, stress, känslor, akademisk oredlighet
