Ett mål med all högre utbildning är att studenterna ska utveckla en förmåga till kritiskt tänkande. Det är en förmåga som är central i dagens samhälle och som även efterfrågas från arbetsgivarnas sida. Ofta förväntar vi oss kanske att studenterna får denna förmåga så att säga på köpet, medan de huvudsakligen ägnar sig åt sina ämnesstudier. Forskning visar emellertid att en stor andel av studenterna inte uppvisar några som helst, eller endast marginella, förbättringar av förmågan till kritiskt tänkande under sin tid vid universitetet.
I en artikel, publicerad i Higher Education Research & Development, presenterar författaren en undervisningsmodell som, utifrån studenternas egna självskattningar, leder till signifikanta förbättringar av förmågan till kritiskt tänkande. Studien, som är genomförd vid ett amerikanskt universitet, bygger på enkätsvar från en grupp om sammanlagt 650 studenter. Dessa ombads att skatta den egna förmågan till kritiskt tänkande, före respektive efter att ha genomgått i en helterminskurs i ekonomi, där undervisningen konsekvent bygger på team-based learning (team-baserat lärande, här: TBL). Svarsfrekvens låg på 90%.
Av enkätsvaren framkommer att studenterna upplever att TBL som undervisningsmetod främjar så gott som alla de förmågor, som brukar associeras med kritiskt tänkande (till exempel förmågan att ifrågasätta antaganden, syntetisera information, bedöma belägg och dra slutsatser). Resultatet gäller för samtliga studentgrupper, oavsett fördjupningsnivå, huvudämne och demografisk undergrupp. Den självvärdering, som genomfördes före kursstart, utgick ifrån studenternas tidigare erfarenheter från kurser med ett mer traditionellt, föreläsningsbaserat upplägg.
TBL, som inte ska förväxlas med traditionella grupparbeten eller lektionsförberedelser i basgrupper, utgör en mycket strukturerad undervisningsform för kollaborativt lärande, som bygger på fasta grupper om 5—7 studenter. Gruppernas sammansättning syftar till att uppnå en så stor heterogenitet som möjligt. Gruppen möts, hela kursen igenom, på daglig basis för att tillsammans arbeta med kursmaterial och –uppgifter. Vissa av uppgifterna är betygsgrundande, andra inte. Några bedöms på gruppnivå, medan andra uppgifter genomförs och bedöms individuellt. Genom att kontinuerligt arbeta med att lösa uppgifter, bedöma tillgängliga data, värdera kurskamraternas argument och samtidigt motivera sina egna ståndpunkter upplevde studenterna att TBL hjälpte dem att successivt utveckla och stärka förmågan till kritiskt tänkande. Dessutom främjades deras förmåga att på ett konstruktivt sätt kommunicera med andra i syfte att nå en gemensam lösning på en förelagd uppgift.
Kommentar: En av de viktigaste slutsatserna av studien är att högre utbildning inte automatiskt medför en förbättrad förmåga till kritiskt tänkande hos studenterna. För att det ska ske krävs en medveten utformning av undervisningsaktiviteter. TBL, i den form som presenteras i artikeln, kan vara svår att genomföra med hänsyn till de undervisningsramar, som vanligtvis tillämpas inom HJS-fakulteterna, men icke desto mindre finns där goda idéer och uppslag till undervisningsdesign, som man kan ta med sig till den egna kursen och som låter sig implementeras också inom ramen för svensk högre utbildning.
Text: Annelie Gunnerstad, Juridiska institutionen
