Många lärare som undervisar förstaårsstudenter brottas med frågor kring hur man skapar goda förutsättningar för studenterna att lyckas med sina studier. Det kan handla om pedagogiska verktyg för att locka in studenterna i ett akademiskt förhållningssätt, verktyg för att studenterna ska inta en djupinlärningsstrategi eller verktyg för att skapa engagemang för studierna och för sitt lärande.
Mindre forskningsprojekt i samarbete med lärare
Internationellt har det blivit vanligt att studenter involveras i forskningsprojekt under sin grundutbildning så kallad studentforskning (eng. undergraduate research) där studenter, under sin utbildning, på deltid bedriver ett eget mindre forskningsprojekt i nära samarbete med en lärare.
I en artikel i Higher Education undersöks hur studentforskning under det första året påverkar en mängd olika faktorer som betyg, viljan att ta en examen, viljan att fortsätta inom akademin efter examen och så vidare. Resultatet från studien är att det finns ett samband mellan tidig studentforskning och betyg under det fjärde året samt och hur nöjda studenterna är efter det första året. Ett annat resultat är att den tidiga studentforskningen gynnar redan priviligierade grupper, framför allt studenter där en eller båda föräldrarna är akademiker.
Tidigare forskning kring studentforskning har påvisat flera positiva effekter. Bland annat leder det till högre sannolikhet att ta ut examen, minskar avhoppen samt att studenterna får högre snittbetyg sett över en hel utbildning. Det finns också resultat som visar att underrepresenterade studentgrupper (etniska grupper) har större nytta av studentforskning, särskilt att det ökar sannolikheten för dessa grupper att fullfölja utbildningar och ta ut examen. Författarna till den här aktuella artikeln kommer fram till att den tidigare forskningen har varit inriktad på studier av studentforskningens effekter när den kommer sent i utbildningen, under det tredje eller fjärde året. Det saknas till stor del forskning och kunskap kring effekterna av studentforskning när den kommer tidigt i en utbildning, redan under det första året.
Omfattande enkätstudie
Studien är en longitudinell av studenter på sammanlagt 46 utbildningsinstitutioner i USA. Datainsamlingen skedde genom enkäter. Den första enkäten, och där studenterna också registrerade sig för studien, genomfördes några veckor in på den första terminen. Den andra enkäten genomfördes för samma studenter i slutet av det första året. Den tredje enkäten genomfördes i slutet av det fjärde året. Sammanlagt 4211 individer deltog i samtliga tre enkäter över de fyra år som studien täcker. Av dessa hade 5,2 procent genomfört studentforskning under det första året. Dataunderlaget är därmed mycket stort, jämfört med tidigare studier kring effekterna av studentforskning.
Resultaten både stärker och motsäger tidigare forskning. I studien går det att se ett samband mellan studentforskning under första året och högre betyg det fjärde året. Studentforskningen ger inte omedelbar effekt på betygen, utan man talar om en ”delayed return”. Vidare visar studien att det finns ett positivt samband mellan studentforskning och studenters tillfredsställelse och nöjdhet med sin utbildning under det första året. Detta kan förklaras av att studenter som genomför studentforskning får god kontakt med en eller flera lärare, ofta i en mentorsrelation.
Nya motsägelsefulla forskningsrön
I studien framkommer också resultat som motsäger tidigare forskning. Det går inte att se något samband mellan tidig studentforskning och flera av de positiva faktorer som tidigare forskning har lyft fram. Till exempel går det inte att se ett samband mellan studentforskning under första året och intentioner att fortsätta utbildningen efter examen (forskarutbildning), att stanna kvar på en utbildning eller att ta examen efter fyra år. En förklaring till dessa, jämfört med tidigare forskning, avvikande resultat kan vara att studentforskning när den kommer senare under en utbildning har större effekt gällande dessa faktorer. Till exempel kan studenterna senare under utbildningen ha uppnått en större mognad, ha utvecklat en större kunskap samt ha förvärvat färdigheter och därmed vara mer mottagliga för de positiva effekter som studentforskning har. I studien framkommer också att studentforskning under första året ger större nytta för ”akademiskt priviligierade grupper” av studenter. Studenter med högutbildade föräldrar, studenter som går på attraktiva utbildningar eller studenter med goda resultat från gymnasienivå hade i större utsträckning bättre studieresultat redan under det första året jämfört med andra grupper av studenter. En förklaring till detta kan vara dessa studenter är bättre förberedda på studentforskning tidigt i utbildningen, och att de därmed kan dra nytta av den och de kontakter med lärare som det innebär.
Kommentar: Studentforskning under första året har vissa positiva effekter. I de fall resurser ska allokeras till en sådan verksamhet bör man dock vara medveten om att studentforskningen, när den kommer under första året, inte har alla de positiva effekter som tidigare forskning kring studentforskning i allmänhet har lyft fram. Sannolikt krävs större ämneskunskaper och en större bredd i generiska färdigheter för att studentforskningen ska ha största möjliga effekt, något som i sin tur kräver att den kommer senare i en utbildning. Dessutom bör man vara medveten om att tidig studentforskning tenderar att gynna redan priviligierade grupper av studenter mer än andra grupper av studenter. Sammantaget talar detta för att man bör avvakta med tidig studentforskning fram till dess att motsatsen är bevisad. Detta får framtida forskning visa.
Text: Johan Berg, Naturgeografiska institutionen
