Inom högskolepedagogisk forskning lanserade två brittiska forskare 2003 termen tröskelbegrepp (eng. threshold concepts) för att fånga in den här typen av viktigare ämnesspecifika termer (Meyer & Land, Threshold Concepts and Troublesome Knowledge: Linkages to Thinking and Practice within the Disciplines. ETL Project, Occasional Report, 2003). I publikationen från 2003 understryks bland annat att tröskelbegrepp öppnar nya, tidigare oåtkomliga, sätt att tänka på något visst.
Lite förenklat kan tröskelbegrepp sägas syfta på ämneskunskap som för studenten framstår som särskilt svår att greppa, men som – när studenten väl behärskar den – potentiellt kan påverka studentens förståelse av det aktuella ämnet som sådant. För att göra en (egen) liknelse, tänks alltså tröskelbegrepp fungera som ett slags kunskapsmässiga nycklar; de låser upp tidigare otillgänglig kunskap för en student, vilken öppnar nya dörrar som i sin tur kan möjliggöra djupare insikter i ämnet.
I 2003 års publikation anges att ett tröskelbegrepp kännetecknas av att det sannolikt är transformerande, förmodligen är bestående och integrerande, samtidigt som det möjligen är begränsat samt potentiellt besvärlig (att lära sig). Den här beskrivningen uppfattas alltså som själva definitionen av tröskelbegrepp. Det ska tilläggas att upphovspersonerna 2010 uppdaterade och modifierade definitionen något. Men den nya definitionen är mer eller mindre likalydande från den ursprungliga definitionen.
Definitionen kan såhär vid en första anblick framstå som något abstrakt, men den är viktig att ta med sig eftersom den aktuella artikeln i Teaching in Higher Education framför allt fokuserar på just definitionen av tröskelbegrepp.
I artikeln diskuteras ganska ingående själva definitionen av tröskelbegrepp. Artikelförfattaren menar att de definitioner som finns — både 2003 respektive 2010 års definition — uppvisar grundläggande (vetenskapliga) brister. Även om artikelförfattaren menar att 2010 års definition är något bättre än den ursprungliga, är problemet att den alltjämt saknar en tillräcklig hög grad av precisering. Det argumenteras genomgående att om en vetenskaplig definition ska vara hållbar och robust, krävs just att den kännetecknas av en hög grad av precision. En fördel är förstås att en preciserad definition exempelvis underlättar kommunikationen mellan olika forskare inom samma fält.
Artikelförfattaren påpekar också att upphovspersonerna till tröskelbegreppet inte heller tillhandahåller något slags kriterier för att kunna avgöra om en term ska betraktas som just ett tröskelbegrepp. En annan fråga som artikelförfattaren väcker är hur man uppskattar att ett visst begrepp är besvärligt för studenter att förstå. Går det, frågar sig artikelförfattaren, att anse att något är ett tröskelbegrepp om en student uppfattar det som besvärligt (att förstå), men inte en annan student?
En kritik som riktas mot 2010 års definition är att den är utformad så oprecist att det blir svårt att med hjälp av den, identifiera vilka begrepp som utgör just tröskelbegrepp. Vidare påpekas att den oprecisa definitionen av tröskelbegrepp också gör det svårt att skilja mellan exempelvis grundläggande principer eller termer (i ett ämne) och vilka begrepp som anses vara tröskelbegrepp. Artikelförfattaren gör alltså en poäng av att definitionen av tröskelbegreppet är så likt andra ord såsom nyckelbegrepp och grundläggande principer, att man kan fråga sig om skillnaden är så pass stor som förespråkarna för tröskelbegrepp gör gällande. Av den anledningen menar artikelförfattaren att en så pass vag definition som används för att förklara tröskelbegrepp, uppenbarligen inte kan användas i forskningssammanhang.
I artikeln ifrågasätts också om det finns tillräckliga belägg för att påstå att tröskelbegrepp (verkligen) finns. I denna del framhålls bland annat, med hänvisning till en meta-studie som undersökte tröskelbegrepp, att det saknas vetenskapliga studier som kan belägga att det i flera discipliner finns tröskelbegrepp där det råder (tillräcklig) konsensus bland ämnesexperterna om att något ska betraktas som just ett tröskelbegrepp.
Sammanfattningsvis kan sägas att kritiken mot tröskelbegrepp består i att:
- tröskelbegreppet har definierats så vagt att det inte finns några kriterier som kan användas för att säga att något är just ett tröskelbegrepp,
- det saknas belägg/evidens för att tröskelbegrepp finns, samt att
- även om definitionen gjordes tydligare, så är det nödvändigtvis inte av nytta eftersom det finns andra liknande begrepp — till exempel nyckelbegrepp — som kan fylla samma funktion.
Kommentar: Artikeln bjuder på en uppfriskande kritik mot den förhållandevis etablerade högskolepedagogiska termen tröskelbegrepp. Kritiken mot definitionen av tröskelbegrepp är välformulerad och artikelförfattaren har förstås en klar poäng i att det är problematiskt att tröskelbegrepp har definierats så pass brett att det är svårt att urskilja dessa från exempelvis nyckelbegrepp eller liknande. Men om man för ett tag bortser från kritiken mot själva definitionen av tröskelbegrepp, inställer sig frågan: Har man som universitetslärare ändå inte någon praktiskt användning av att tänka på vissa ämnesmässiga koncept och så vidare som just tröskelbegrepp?
Jo det tror jag nog att man har — åtminstone till viss del. Om man som universitetslärare kan identifiera vilka grundläggande begrepp (och liknande) som studenterna verkar uppfatta, tyder det på en medvetenhet om att man så att säga förstår vad studenterna inte förstår. Den insikten är central för exempelvis den fortlöpande utvecklingen av en kurs och vilka pedagogiska angreppssätt som används för att hjälpa studenterna att nå dit.
Ett praktiskt problem i det konkreta arbetet kan förstås uppstå när det gäller att identifiera vad som utgör tröskelbegrepp inom det egna ämnet. Varken upphovspersonerna till tröskelbegreppet eller artikelförfattaren ger förstås svar på hur man ska gå till väga för att göra detta. En rimlig utgångspunkt kan förstås vara att man inom arbetslaget på en viss kurs sätter sig ned och tillsammans försöker komma på vilka tröskelbegrepp som kan finnas. En nyckel är nog att man är förhållandevis synkad inom ett lärarlag för att nå fram till studenterna så att en kurs designas så att den hjälper studenterna att (bättre) förstå viktigare begrepp som öppnar för ämnesmässig djupförståelse.
Men i slutändan kanske det huvudsakliga inte är så mycket vad man kallar saker och ting (tröskelbegrepp eller något annat), utan snarare att man som universitetslärare förstår att vissa begrepp, termer och koncept uppfattas som svårbegripliga för studenterna. I det praktiska och vardagliga arbetet som universitetslärare kanske det väsentliga ligger i att identifiera mer svårtillgängliga ämnesmässiga koncept (som, när de förstås, öppnar för en djupare ämnesmässig kunskap och insikt) och att hitta strategier i sin undervisningspraktik för att tackla detta konkreta problem. I det dagliga arbetet är kanske själva definitionen av tröskelbegreppet av mindre betydelse.
Text: Dennis Martinsson, Juridiska institutionen
Nyckelord: tröskelbegrepp, definitioner, forskningsmetod, abduktivt resonemang
