Redan år 2017 presenterade forskarna Cox och Trotter (2017) i studien "An OER framework, heuristic and lens: Tools for understanding lecturers’ adoption of OER" en pyramid som sammanfattar alla faktorer som påverkar implementering av Öppna digitala lärresurser (eng. Open Educational Resources (OER)). Pyramiden sammanfattas med infrastruktur (pyramidens bas), institutionell ram, förståelse för Öppna digitala resurser samt lärares användning (pyramidens topp). Öppna digitala resurser som skapas ska göras tillgängliga för allmänheten. Det måste finnas personliga, institutionella och sociala incitament för att kunna använda Öppna digitala resurser.
År 2015 antog den nederländska regeringen en nationell strategi för högre utbildning med fokus på digitalisering, delning och tillgänglighet. Strategin har vidare definierat åtta zoner där lärare och studenter deltar i ett delningsexperiment.
Vilket stöd behöver lärare för att kunna använda Öppna digitala lärresurser? Det frågade sig forskarna Marjon Baas, Ellen van der Berg och Wilfried Admiraal i en artikel i tidskriften Journal of Interactive Media in Education (2019).
I en online-enkät undersökte forskarna hur lärare vid ett nederländskt universitet använder Öppna digitala undersökning och vilken acceptans som finns för dessa resurser finns bland lärarna. Undersökningen genomfördes under oktober och november 2017 med 1.200 lärare varav 143 lärare deltog. Av dessa var 53,1 procent kvinnor, vidare hade mer än 37 procent av dessa lärare mer än tio års undervisningserfarenhet. Utifrån enkäten valde artikelförfattarna ut några lärare med erfarenhet av Öppna digitala lärresurser för kompletterande fördjupade intervjuer.
Av enkätsvaren framkom det att ungefär 42 procent av lärarna har hört begreppet Öppna digitala lärresurser men endast 14 procent visste vad Creative Commons är. Många lärare saknade kunskap om Öppna digitala lärresurser och de visste inte hur de skulle kunna använda dessa resurser. Endast 11,2 procent av lärarna i undersökningen hade kännedom om hur man kunde söka och hitta Öppna digitala resurser med öppna licenser som Creative Commons eller GNU Free Documentation License. Enligt dem var det viktigt att kunna använda resurser från en kollega som hade bra rykte inom fältet. De lärare som deltog i de halvstrukturerade intervjuerna, tyckte att det tog tid att hitta resurser på nätet och att det ibland var snabbare och tryggare att skapa egna resurser än att söka bra material på nätet.
Det mest signifikanta resultatet i undersökningen berörde upphovsrättsfrågan. Hälften av lärarna (50,3 procent) brukade dela med sig av resurser i form av bilder, inspelningar eller texter. Många verkade dock vara osäkra när det gällde upphovsrätten. Det visade sig att 35,7 procent av lärarna delade ut resurser utan att ha någon som helst koll på upphovsrätten. Dessutom framgick det av intervjuerna att lärarna gärna ville dela med sig av resurser med kollegor och elever i högskolan men inte med andra utanför lärosätet. Lärarna kände inte att de hade rätt att återanvända och anpassa Öppna digitala lärresurser. Det fanns till och med en grupp lärare som hade en upplevelse av fusk när de återanvände en öppen digital resurs utan tillåtelse. Här blir det tydligt att det finns ett behov av att utbilda lärare i vilka resurser de kan använda och i vilket sammanhang. Lärarna poängterade även vikten av tydliga riktlinjer från ledningen.
Kommentar: Enkäten visade att reglerna rörande Öppna digitala lärresurser ofta är otydliga för lärare, vilka är redo att använda dessa resurser under förutsättning att det finns en stödjande policy, ett tekniskt hjälpmedel samt en pedagogisk utbildning. Många lärare delar med sig av sina resurser eller använder andras resurser utan att tänka på upphovsrätten. Enligt UNESCO:s rekommendationer om Öppna digitala lärresurser är det viktigt att förstärka kapacitetsbyggandet, det vill säga ”utveckla förmågan hos alla viktiga utbildningsaktörer att skapa, få tillgång till, återanvända, ändra, anpassa och sprida öppna resurser, samt att använda och tillämpa öppna licenser på ett sätt som är förenligt med nationella upphovsrättslagstiftning och internationella åtaganden”. Om lärare börjar använda Öppna digitala resurser, skulle de kunna anpassa och utveckla egna resurser. Det skulle, med andra ord, vara möjligt att skapa en lärargemenskap som kan påverka undervisningskulturen med nya utvecklande arbetssätt. I detta avseende skulle biblioteket vid varje lärosäte kunna hjälpa de lärare som vill använda sig av Öppna digitala resurser. Lärare skulle kunna få återkoppling utanför universitet om de började arbeta med möjlighet till fri tillgång till resurser (Bragesjö, 2009)*. Till exempel har Stockholms universitets bibliotek skapat en Öppen digital databas där forskare och lärare kan dela med sig av forskningsresultat, presentationer och rapporter. Det krävs en kulturförändring där lärare och studenter tillsammans utvecklar utbildningsresurserna.
Text: Christophe Premat, Romska och klassiska institutionen
*Bragesjö, F. (2009). Bilda eller samverka? en studie av bakgrunden till universitetens tredje uppgift. Göteborg: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Nyckelord: OER, Öppna digitala lärresurser, lärarperspektiv, resurser, tillgänglighet, tillåtelse, ansvar
