Att utmana studenter genom svåra uppgifter eller uppgifter som kräver mycket arbete har diskuterats länge inom högre utbildning. Att ge den här sortens utmaningar till studenter har bland annat kopplats samman med kvalitet i utbildningar. Men vilka effekter på studenters kognitiva förmågor har utmanande uppgifter? I en artikel i Higher Education undersöks vilken effekt utmanande uppgifter har på studenters intellektuella utveckling, som förmåga att tänka kritiskt, förmåga att inse behov av tankeverksamhet och positiv attityd till litteracitet, under fyra års utbildning på högskola.
Resultatet visar att utmanande uppgifter under utbildningen har positiva effekter på den intellektuella utvecklingen generellt. Samband fanns för förmåga att inse behov teankeverksamhet och attityd till litteracitet, men var något svagare för förmåga till kritiskt tänkande. Särskilt gällde denna utveckling studenter som hade sämre förkunskaper innan högskoleutbildningen påbörjades. Författarna kopplar också samman den intellektuella utvecklingen hos studenterna med bättre förutsättningar för djupinlärning och ett allmänt akademiskt förhållningssätt som leder till ett livslångt lärande.
Artikeln tar sin utgångspunkt i ett motsägelsefullt forskningsläge gällande utmanande uppgifters effekt på studenters utveckling över tid. I tidigare forskning har man till exempel studerat yttre förutsättningar, som lärmiljöer, eller behandlat utmaningar som enbart en fråga om hög arbetsbelastning för studenterna. Författarna till denna artikel undersöker utmanande uppgifter i meningen svåra/krävande uppgifter, som kräver en högre nivå av förståelse och tänkande enligt Blooms taxonomi (där studentaktiviteter som till exempel värdera och tillämpa kunskap kräver mer kunskap och förmåga än beskriva och redogöra), och hur det länkar till studenters intellektuella utveckling över en fyraårig utbildning. Man skiljer mellan utmaningar i lektionssalen, som rör vilka frågor lärarna ställer under till exempel seminarier, och utmaningar i examinationsuppgifter. Intellektuell utveckling undersöks ur tre aspekter, förmåga att inse behov av tankeverksamhet, positiv attityd till litteracitet och förmåga till kritiskt tänkande.
Undersökningen utfördes på samtliga 46 amerikanska högskolor som har fyraåriga utbildningar i klassisk humanvetenskap (Liberal arts). Tre kohorter med sammanlagt 16 717 studenter som påbörjade studierna 2006 – 2008 följdes på dessa universitet. Data samlades in vid tre tillfällen, när studenterna påbörjade studierna, i slutet av första året och i slutet av fjärde året. Studenterna gjorde vid dessa tillfällen standardiserade prov för att testa olika kognitiva förmågor, samt att de besvarade standardiserade enkäter om attityd till litteracitet och insikter om behov av tankeverksamhet. Data om förekomst av utmanande uppgifter samlades in genom de standardiserade enkäterna vid tillfälle två och tre. Av totalpopulationen i undersökningen genomförde 37,3 procent alla tre tillfällena, och det är dessa studenter som ingår i undersökningen.
De viktigaste resultaten visar ett signifikant positivt samband mellan utmanande uppgifter och intellektuell utveckling över de fyra årens utbildning. Det gällde fram för allt förmåga till insikt om behov av tankeverksamhet och positiv attityd till litteracitet. Det fanns även ett positivt samband med utveckling av kritiskt tänkande, men det var något svagare än för de andra två aspekterna. Utveckling av kritiskt tänkande var tydligast vid slutet av utbildningarna, vilket tolkas som att denna förmåga tar längre tid att utveckla för studenterna. När data testades mot förkunskaper (det första datainsamlingstillfället) visade det sig att sambanden var särskilt starka gällande studenter med lägre förkunskaper och med mindre fördelaktig attityd till litteracitet vid början av utbildningen. Slutsatsen blir därför att dessa studenter drog särskilt stor nytta av utmanande uppgifter under utbildningen. Förstaårsstudenter visade sig vidare särskilt ha nytta av utmaningar i lektionssal, där stöd kunde fås av lärare och där diskussioner kunde ske med kurskamrater. Fjärdeårsstudenter drog nytta av både utmaningar i lektionssal och utmanande examinationsuppgifter.
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
