I en studie genomförd vid ett brittiskt universitet och nyligen publicerad i Studies in Higher Education intervjuades ett stort antal studenter om sin syn på yrkesinriktning innan och efter utbildningen. Resultaten visade att en betydande majoritet av studenterna ändrade sina karriärplaner under utbildningens gång, oavsett om de studerade på ett teoretiskt eller ett mer tillämpat program.
Studiens mål var att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt studenternas karriärintresse förändrades under utbildningen, vilka demografiska faktorer som spelade roll, vilken betydelse teoretisk verses yrkesinriktad utbildning hade samt slutligen vilka faktorer som studenterna ansåg hade påverkat deras förändrade intresseinriktningar. Undersökningen omfattade närmare 700 studenter från olika utbildningar, både teoretiska och yrkesinriktade.
Tidigare forskning har visat att en mängd olika insatser på högskolorna, tex mentorskap, arbetslivserfarenhet, yrkesinriktade läroplaner samt inspirerande och stödjande lärare har ett inflytande i karriärplaneringen hos studenterna. Även familj och vänner inverkar på planeringen. Forskarna i den aktuella studien förväntade sig därför att dessa influenser skulle nämnas i enkäterna som studien grundade sig på.
Då studenterna startade sina utbildningar var endast cirka 40 procent säkra på sin karriärväg. Inte särskilt förvånande var det en högre andel studenter på mer yrkesinriktade utbildningar (exempelvis juridik, arkitektur eller företagsekonomi) som kände sig säkra i sitt yrkesval. Efter examen, däremot, var 64 procent säkra på vilken yrkeskarriär de ville satsa på och ingen skillnad syntes mellan utbildningstyper. Däremot angav mer än 60 procent av studenterna att deras karriärintresse hade förändrats under utbildningens gång. I de flesta fall rapporterade studenterna att de hade finslipat sina planer inom den bransch de tidigt valt, men en femtedel av studenterna hade radikalt förändrat sitt intresse och inriktat sig mot en helt ny yrkesbransch. Studien visade ingen skillnad mellan könen, däremot var studenter med invandrarbakgrund betydligt säkrare på vad deras utbildning skulle leda till.
Vad påverkade då studenternas förändrade intressen? Den i särklass viktigaste faktorn enligt studenterna var själva innehållet i program och kurser (till exempel föreläsningar, laborationer och seminarier), följt av erfarenhet från praktikplatser och extrakurrikulära aktiviteter. Däremot nämndes sällan enskilda lärares påverkan eller påverkan från släkt och vänner.
Hur högre utbildningar formar och påverkar studenters karriärintressen är ett underutforskat område. Olika skolor inom psykologin har antingen antagit att intresset är stabilt från tonåren till vuxen eller som inom det utvecklingspsykologiska perspektivet betonat intressets föränderlighet och de sätt på vilka omgivningen kan stödja dess utveckling. I detta senare perspektiv anses högre utbildningar främja en utveckling som vidgar studenternas horisonter och utmanar deras världsbilder. Därför ses förändringar i karriärintresset som en naturlig konsekvens av utbildningen.
Kommentar: Det har i många tidigare studier antagits att studenternas karriärval är mer eller mindre statiskt och kopplat till deras personlighet. Den aktuella studien har utmanat denna syn och fokuserat på hur och varför studenternas karriärintresse förändras under utbildningstiden.
Det intressantaste i studien var inte att fler studenter blir säkrare på vad de vill bli utan att en majoritet faktiskt förändrar sitt intresse för framtida yrke under utbildningen.
Att studenter förändras under utbildningen och att deras intresse för yrkesinriktning efter examen byter skepnad känns inte så konstigt men väldigt få studier har visat att så faktiskt sker och denna studie är unik i det att studenterna angett skäl till varför deras intresse för yrkeskarriär bytt riktning. Studien fokuserar förstås inte på vilka yrkesval studenterna verkligen gör efter examen utan endast vilka intressen de har.
Ett annat intressant resultat i studien var att studenter med invandrarbakgrund var säkrare på sitt karriärval än studenter i allmänhet. Kan det bero på att det kan vara svårare att byta karriärinriktning av till exempel socio-ekonomiska skäl?
I många svar från studenterna nämndes att de fått en mer realistisk syn på vad olika yrken innebär, vilket resulterade i ett förändrat intresse. Detta är något jag själv känner igen mig i från min egen studietid. Arbetsmarknaden har ju givetvis ett stort intresse i att universiteten tillvaratar studenternas intresse för olika framtida yrkesinriktningar. Vi måste då förstå de faktorer som påverkar hur studenternas karriärintressen utvecklas under utbildningen. Det ska ju tilläggas att universiteten förstås också är arbetsmarknader som suger upp ett antal studenter.
Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska Institutionen
Nyckelord: karriärutveckling, universitet, intresseutveckling, anställningsbarhet, utforskning av karriärmöjligheter
