Varför är grammatik knepigt att lära?
Tillägnandet av grammatiken är flerdimensionellt, därför är det ingen hemlighet att den är svår att lära sig. Många studenter saknar systematik inom grammatiken. Men vilka grammatiska moment är svårast att tillägna sig?
Denna fråga ställer sig Josefsson och Lundin i sin artikel ”Tröskelbegrepp inom grammatiken”. Med utgångspunkt i Perkins (1999) tröskelbegrepp utgår författarna från en detaljerad analys av underkända tentor i svenska vid Lunds universitet med syftet att försöka förstå var svårigheterna med grammatiken ligger. I sin analys delar de upp felen i två grupper: enkla fel som berodde på studenternas bristande arbetsinsats (enkla klassificeringsfel eller när studenterna inte kände till grammatiska termer) och allvarliga fel som handlade om brister i tanke- och analysprocessen. Förutom en djupanalys av studenternas fel intervjuade forskarna studenter som utbildar sig till svensklärare och använde sig av deras loggboksanteckningar.
Tröskelbegreppet (eng: Threshold Concept) är central inom den didaktiska forskningen och innebär en avgörande kvalitativ förändring i hur en inlärare uppfattar en företeelse. Författarna finner tre problemområden som är tydliga exempel på tröskelbegrepp: (1) svårigheter med att skilja mellan betydelse, form och funktion, (2) svårigheter med att skilja mellan en linjär och en hierarkisk dimension och (3) svårigheter att korrekt avgränsa satser och fraser.
En del av problemen med grammatik kan bero på komplexiteten i processandet samt att studenter måste koncentrera sig under längre tid. Det kan vara en stor kognitiv belastning för andraspråksinlärare att behöva tänka på flera olika saker samtidigt under en längre tid. Samtidigt som de tre huvudproblemen definieras, ställer sig forskarna en viktig fråga om vad som är sund pedagogisk anpassning samt vilka krav som är rimliga att ställa på studenterna för att de ska hitta egna strategier för sitt lärande.
"Grammatik" skrämmer många
Josefssons och Lundins mål är att utveckla grammatikundervisningen så att studenter kan nå ett djupare analytiskt tänkande. Delvis föreslår de att fokusera på tröskelbegreppen under grammatikundervisningen, men det finns också en annan viktig dimension. Från studentintervjuer framgår det att termen ”grammatik” skrämmer många i och med att studenterna har dåliga erfarenheter av grammatik och grammatikundervisningen från tidigare skolår. Därför borde man bland annat arbeta med att förändra attityden till ämnet samt påpeka för studenter att arbete med grammatik kräver mycket eget arbete med övningar. Det är bara på så sätt att man kan lära sig att ”tänka långa tankar”, vilket är ett krav för att förstå grammatiken.
Ett annat problem är att grammatiken kräver koncentration under en längre tid, vilket studenter inte orkar med heller. De upplever att det är mycket information att processa på såväl perceptionssidan som på produktionssidan, och ger upp. Däremot ingår det i universitetsstudierna att lära sig det, samt att hitta strategier för att ta till sig sådant som är svårt.
Viktigt tydliggöra relevansen inom språkliga delområden
Författarna tror inte på förenkling av grammatiken då risken finns att studenter ”rundar” tröskelbegreppen istället för att ta sig över tröskeln. De är dock övertygade om att det är viktigt att studenterna behärskar adekvat terminologi samt kan ta fram och aktivera sina kunskaper vid ett och samma tillfälle för att lösa ett problem. Istället för att förenkla föreslår författarna att tydliggöra relevansen inom andra språkliga delområden för varje moment samt att läraren själv har gedigna kunskaper i ämnet för att undvika att hela undervisningen stannar vid en förenkling.
Kommentar: Att många studenter har med sig dåliga erfarenheter från skolan tyder på att deras lärare med stor sannolikhet saknade djupa kunskaper i ämnet. Det är uppenbart att man inte kan nå djup med förenklingar. Däremot kan läraren förenkla i början för att nå alla studenter - oavsett deras förkunskaper. Individuellt stöd bör ges tills dess att studenterna har lärt sig att se grammatiken som ett system. Författarna har rätt i det att det allra viktigaste är en skicklig lärare som vet vad som kan förenklas, när och hur.
Text: Natalia Ringblom
