Att förstå den logiska strukturen av argument är grundläggande för att kunna resonera på hög nivå och i forskningsarbete. Trots att universitetsutbildningar syftar till att utveckla sådana förmågor och färdigheter hos studenter är det ovanligt att studenter explicit tränas i detta. I artikeln Improving analytical reasoning and argument understanding: a quasi-experimental field study of argument visualization publicerad i tidskriften npj Science of Learning redovisar författarna Simon Cullen, Judith Fan, Eva van der Brugge och Adam Elga en undersökning vid Princeton University, USA som visar att studenter som tränas i detta utvecklar och förbättrar sina förmågor att resonera analytiskt och att förstå den logiska strukturen i argument. Studenterna presterar också bättre när de skriver egna texter, vilket visar att de förvärvade förmågorna kan överföras till andra sammanhang.
Förklarande visualiseringar ökar lärande
Tidigare forskning visar att så kallade förklarande visualiseringar, där logiska förklaringskedjor ritas upp av studenterna, har positiv inverkan på lärande. I föreliggande studie tar man detta som en utgångspunkt, med syftet att undersöka om träning i visualisering av argument förbättrar studenters förmågor att mer generellt resonera analytiskt.
Visualiseringen sker i flera steg och tar sin utgångspunkt i en argumenterande text med en slutsats, där påståenden sorteras ut och sedan grupperas efter orsaker enligt formen ”därför att…”. Slutsatsen ska sedan styrkas av ett eller flera påståenden, av vilka vissa kan vara endast logiskt implicita i texten. Visualiseringen av argumenten och dess relation till slutsatsen bygger helt på logik.
Seminarieprogram för visualisering av argument
Undersökningen genomfördes under sammanlagt sju terminer mellan åren 2013 och 2017. Under dessa sju terminer följde ett urval nybörjarstudenter, cirka 15 per termin, ett särskilt seminarieprogram under terminen där visualisering av argument tränades. För att jämföra dessa studenters förmågor att mer generellt resonera analytiskt, skapades en kontrollgrupp bland de nybörjarstudenter som följde samma kurs, men inte deltog i det särskilda seminarieprogrammet.
Studenterna som följde det särskilda seminarieprogrammet tränades i visualisering av argument varje vecka i 13 veckor. Detta skedde genom tre aktiviteter som studenterna deltog i varje vecka. Först träffades studenterna i seminarieform, där de i mindre grupper ritade upp argument och analytiska resonemang utifrån en utsaga i en akademisk text inom filosofi. Dessa tillfällen var lärarledda, där studenterna kunde ställa frågor och fick hjälp att lösa uppgiften. Därefter fick studenterna en utsaga i en annan akademisk text inom filosofi, och de löste problem som krävde visualisering av argument på egen hand. I det sista steget reviderade studenterna sina egna visualiseringar efter detaljerad återkoppling från lärare. Studenterna ägnade i genomsnitt drygt fem timmar per vecka till dessa uppgifter, inklusive deltagande i den lärarledda tiden.
Undersökningen av om denna träning gav en mer generell förbättrad förmåga att resonera analytiskt baserades på ett test som utfördes i början av terminen och ett test som utfördes i slutet av terminen. Både de studenter som följde seminarieprogrammet och kontrollgruppen genomförde testet. De båda studentgruppernas resultat jämfördes sedan avseende förbättring efter en termins studier. Testet var ett så kallat LSAT (Law Shool Admision Test), där den del som handlar logiskt resonemang användes (LSAT logical reasoning). Detta test är standardiserat, ungefär som Högskoleprovet i Sverige.
Bättre förmåga att resonera analystiskt
Resultaten visar att båda studentgrupperna förbättrade sina resultat vid det senare testtillfället. Studenterna som följde seminarieprogrammet förbättrade sina resultat mer, jämfört med kontrollgruppen. Slutsatsen i artikeln blir att träning i visualisering av argument leder till en bättre förmåga att resonera analytiskt, jämfört med studenter som inte får en sådan träning. Författarna undersökte också studenternas förmåga att skriva texter (essays). Resultaten visade att texter skrivna av studenter som hade följt seminarieprogrammet var bättre och mer effektivt strukturerade, presenterade argumentet mer precist och på ett bättre sätt förstod de relevanta argumenten, jämfört med texter som lämnats in av studenter i kontrollgruppen. Författarna drar slutsatsen att de förbättrade förmågor som träning i visualisering av argument gav studenterna, kunde de sedan överföra till en annan kontext i form av att skriva egna texter (essays).
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
Studien
